Startsida
Artikel publicerad i Eldrimners nyhetsblad, nummer 4, 2005
.jpg)
Intresset för drycker har blivit större och större inom Eldrimners målgrupp. Nu har vi t ex drycker som en fast klass på Særimners produkttävling och intresset ökar hela tiden. I september var det dags för en speciell studieresa för att titta på vad som görs på detta område i Schweiz, södra Tyskland och lite i Österrike.
Vi kom fram till Schweiz på kvällen och låg över natt i Berggasthaus Voralp. Det kan liknas vid en äldre fjällstation här hemma. På morgonen vaknade vi av en fantastisk bjällerkonsert. Runt omkring oss var det fullt av kor och fäbodar. Man blir imponerad över hur väl Schweiz tar vara på sin fäbodtradition.
Musteri och bränneri
Första besöket var på ett traditionellt musteri och bränneri, Zogg i Grabserberg. Här förädlades äpplen från trakten som pressades, pastöriserades och jästes till äpplevin/cider. Förutom detta brände man brännvin på en mängd råvaror från trakten såsom körsbär, plommon, päron osv. Man hade till och med gjort brännvin av morotsjos. Etiketterna var enkla och trevliga med bilder av olika frukter och örter mm. Vi tyckte att etiketten med en potatis var extra roligt.
Lådförsäljning av örtte och örtsaft
På nästa besök i byn träffade vi två kvinnor som deltog i ett projekt där åtta gårdar hade gått samman om en lådförsäljning . Lådan fanns i tre storlekar och kunden kunde själv välja innehåll i lådan. 20 % av priset går till packning och gemensam försäljning av lådan. Den billigaste lådan kostar 35 Ch Fr och den dyraste 200 Ch Fr. Medelpriset ligger på ca 55-60 Ch Fr. Lådorna säljs främst i regionen som hade en omkrets på 30–40 km och ett invånarantal på 30-40 000. Jul är huvudsäsong för lådförsäljningen, men det säljs lådor året runt. Hittills har man sålt 8-900 lådor per år.
Företagen i trakten vill gärna köpa presentlådor utan alkohol. Dels för att lådan då blir billigare men också för att det ofta kan vara tvivelaktigt att ge produkter med alkohol till sina anställda. På gården som vi besökte tillverkades därför, som bidrag till lådan, olika örtdrycker utan alkohol i form av te och saft. Tillverkning skedde i liten skala i enkla lokaler och med mycket enkel utrustning. Teblandningarna innehöll; citronmeliss, äppelskal, blåklint, lindblom, granskott och timjan. Saft gjorde man av fläder och temynta.
Drycker av lokala råvaror
Intresset för drycker har blivit större och större inom Eldrimners målgrupp. Nu har vi t ex drycker som en fast klass på Særimners produkttävling och intresset ökar hela tiden. I september var det dags för en speciell studieresa för att titta på vad som görs på detta område i Schweiz, södra Tyskland och lite i Österrike.
Vi kom fram till Schweiz på kvällen och låg över natt i Berggasthaus Voralp. Det kan liknas vid en äldre fjällstation här hemma. På morgonen vaknade vi av en fantastisk bjällerkonsert. Runt omkring oss var det fullt av kor och fäbodar. Man blir imponerad över hur väl Schweiz tar vara på sin fäbodtradition.Musteri och bränneri
Första besöket var på ett traditionellt musteri och bränneri, Zogg i Grabserberg. Här förädlades äpplen från trakten som pressades, pastöriserades och jästes till äpplevin/cider. Förutom detta brände man brännvin på en mängd råvaror från trakten såsom körsbär, plommon, päron osv. Man hade till och med gjort brännvin av morotsjos. Etiketterna var enkla och trevliga med bilder av olika frukter och örter mm. Vi tyckte att etiketten med en potatis var extra roligt.Lådförsäljning av örtte och örtsaft
På nästa besök i byn träffade vi två kvinnor som deltog i ett projekt där åtta gårdar hade gått samman om en lådförsäljning . Lådan fanns i tre storlekar och kunden kunde själv välja innehåll i lådan. 20 % av priset går till packning och gemensam försäljning av lådan. Den billigaste lådan kostar 35 Ch Fr och den dyraste 200 Ch Fr. Medelpriset ligger på ca 55-60 Ch Fr. Lådorna säljs främst i regionen som hade en omkrets på 30–40 km och ett invånarantal på 30-40 000. Jul är huvudsäsong för lådförsäljningen, men det säljs lådor året runt. Hittills har man sålt 8-900 lådor per år.Företagen i trakten vill gärna köpa presentlådor utan alkohol. Dels för att lådan då blir billigare men också för att det ofta kan vara tvivelaktigt att ge produkter med alkohol till sina anställda. På gården som vi besökte tillverkades därför, som bidrag till lådan, olika örtdrycker utan alkohol i form av te och saft. Tillverkning skedde i liten skala i enkla lokaler och med mycket enkel utrustning. Teblandningarna innehöll; citronmeliss, äppelskal, blåklint, lindblom, granskott och timjan. Saft gjorde man av fläder och temynta.
Frukt, bär och grönsaksdrycker
Fredag morgon besökte vi ett riktigt spännande företag. Det var Perger Getränke som tillverkar drycker av ekologiskt odlade frukter, bär och grönsaker. Svarta vinbär och fläder (både bär och blommor) och äpplen odlas på gården där de också förädlas..jpg)
Svarta bären pressades i en likadan bärpress som vi har på Eldrimner bara mycket större. Övriga bär och frukter köptes in från ekologiska odlare huvudsakligen från trakten. Perger har ett brett sortiment av drycker, alltifrån joser (ofta med äpple som bas) till kvalitets läsk (jos, vatten och kolsyra). Mycket goda drycker tyckte vi.
Grönsakssafterna var lite extra speciella. De förädlades på annan plats men vi fick produktionsprocessen för rödbetssaft beskriven oss; rödbetorna rengörs och ångas på ytan så att skalet kan tas av, sedan mals de och pressas, mjölksyrebakterier tillsätts, saften får syra till pH 4,3 – 4,4 och då har man också tillsatt lite citronsaft, saften pastöriseras vid 80°C och fylls het på flaskor.
Surkålsaften bestod av överskottsaften som produceras vid jäsningen av surkålen. Drycken med namnet ”Grönsakssaft” hade utsökt avvägd smak och innehöll: tomat, morot, selleri, rödbeta, surkål, gurka, lök, paprika koncentrat, citron, dill, kryddblandning och havssalt.
I det lilla bryggeriet var det överskådligt att följa bryggningen. Det tog en hel dag att mäska, koka vört och kyla mm. Sedan skall ölet jäsa i 3-4 veckor och mogna i ca 2 veckor.
På följande sätt bryggde vi vårt ”veteöl”. Nikolaus blandade olika sorters malt (35 kg vete-, 10 kg pilsner-, 4 kg mörk och 2 kg syrad malt) med vatten. Tillsammans blev det 220 liter bryggd. Första momentet var mäskningen, under vilken temperaturen höjdes i olika steg från 45°C till 78°C under totalt ca 110 minuter. Under mäskningen spaltas stärkelsen i malten till maltos och dextrin (som senare skall jäsas av jästen). Sedan pumpades mäsken över till ett silkar. Ytterligare vatten tillsätts i två omgångar och ”vörten” silas av. Därefter kokade vörten i 120 min tillsammans med den största delen av humlen. Under kokningen fäller proteinet ut vilket gör att ölet sedan kan klarna och bitterämnena kokas ut ur humlen. Slutligen pumpades vörten tillbaka till silkaret för klarning och kylning. Slutligen pumpades vörten över till ett jäsningskar och jäst tillsattes. I vårt fall handlade det om ett överjäst öl.
Vi utnyttjade tiden när vörten kokade till att besöka en ett litet företag som tillverkade humlelikör. Och efter att bryggningen var klar besökte vi en humleforskningsstation. På kvällen avsmakade vi Nikolaus ör på en restaurang och det fick hösta betyg!
Text: Bodil Cornell
Grönsakssafterna var lite extra speciella. De förädlades på annan plats men vi fick produktionsprocessen för rödbetssaft beskriven oss; rödbetorna rengörs och ångas på ytan så att skalet kan tas av, sedan mals de och pressas, mjölksyrebakterier tillsätts, saften får syra till pH 4,3 – 4,4 och då har man också tillsatt lite citronsaft, saften pastöriseras vid 80°C och fylls het på flaskor.
Surkålsaften bestod av överskottsaften som produceras vid jäsningen av surkålen. Drycken med namnet ”Grönsakssaft” hade utsökt avvägd smak och innehöll: tomat, morot, selleri, rödbeta, surkål, gurka, lök, paprika koncentrat, citron, dill, kryddblandning och havssalt.
Nikolaus Starkmeth
Som avslutning på resan fick vi vara med om en bryggning av ”weizen” (veteöl) hos Nikolaus i Tegernbach. Hans bryggeri var verkligen ett hantverksmässigt bryggeri. Där brygger han olika typer av öl av högsta kvalitet i satser om max 300 liter per omgång.I det lilla bryggeriet var det överskådligt att följa bryggningen. Det tog en hel dag att mäska, koka vört och kyla mm. Sedan skall ölet jäsa i 3-4 veckor och mogna i ca 2 veckor.
På följande sätt bryggde vi vårt ”veteöl”. Nikolaus blandade olika sorters malt (35 kg vete-, 10 kg pilsner-, 4 kg mörk och 2 kg syrad malt) med vatten. Tillsammans blev det 220 liter bryggd. Första momentet var mäskningen, under vilken temperaturen höjdes i olika steg från 45°C till 78°C under totalt ca 110 minuter. Under mäskningen spaltas stärkelsen i malten till maltos och dextrin (som senare skall jäsas av jästen). Sedan pumpades mäsken över till ett silkar. Ytterligare vatten tillsätts i två omgångar och ”vörten” silas av. Därefter kokade vörten i 120 min tillsammans med den största delen av humlen. Under kokningen fäller proteinet ut vilket gör att ölet sedan kan klarna och bitterämnena kokas ut ur humlen. Slutligen pumpades vörten tillbaka till silkaret för klarning och kylning. Slutligen pumpades vörten över till ett jäsningskar och jäst tillsattes. I vårt fall handlade det om ett överjäst öl.
Vi utnyttjade tiden när vörten kokade till att besöka en ett litet företag som tillverkade humlelikör. Och efter att bryggningen var klar besökte vi en humleforskningsstation. På kvällen avsmakade vi Nikolaus ör på en restaurang och det fick hösta betyg!
Text: Bodil Cornell