Om EU-lagstifningen och den svenska livsmedelslagen

Januari 2006 började de nya EG-förordningarna att gälla. Dessa handlar i första hand om hur livsmedelssäkerhet skapas. Den nya svenska livsmedelslagen började gälla den 1 juli i år. Lagarna är till för att hålla en hög skyddsnivå för människors liv och hälsa.

Ett annat syfte EU har gjort är att lagarna ska vara enklare nu än tidigare. De ska också vara mera flexibla, alltså kunna skapa nya möjligheter. Massvis av paragrafer har strukits. Ansvaret har lämnats helt och hållet till livsmedelsföretagaren att skapa livsmedelssäkerhet. EU har också bestämt att det är livsmedelsföretagaren som i första hand ska tala om hur säkerhet kan skapas.

I EG-förordning 852/2004 står det vilka krav som ska ställas på en livsmedelslokal. Det som står här är mycket intressant. När det gäller vilka utrymmen eller rum som ska finnas står det t ex att det ska finnas lämpligt antal vattentoaletter. Det står inte var dessa ska finnas någonstans. Vidare står det också om när så är nödvändigt ska det finnas omklädningsrum. I första hand är det livsmedelsföretagaren som bestämmer vad ”när så är nödvändigt” betyder. Det står alltså inget om städrum, särskild varumottagning, lager, kök, särskilt diskrum, avfallsrum. Om dessa ska finnas och hur dessa i så fall ska se ut är det i första hand livsmedelsföretagaren som bestämmer.

Det är alltid livsmedelssäkerheten som avgör vilka krav som bör ställas. Många gånger kan hög livsmedelssäkerhet skapas på enkla sätt och med små medel. Viktigast är livsmedelsföretagarens kunskaper.

När krav ställs från en myndighet kan det väldigt många gånger vara en bedömning som myndigheten gör. Det här är lämpligt att ni gör, säger egentligen myndigheten. Antingen är det viktigt för livsmedelssäkerheten det myndigheten säger eller så är det inte. Det finns alldeles för många exempel på felaktigt ställda krav och företagare som har fått lägga ut pengar, ibland mycket pengar, helt i onödan.

Med den nya livsmedelslagen ska era lokaler godkännas om. Hårdare krav finns inte i den nya lagen. Det är inget nytt som har kommit till med fler krav, utan det är tvärtom. Många gånger ska era lokaler inte behöva ändras. Ni måste själva ta initiativ till en ansökan om godkännande, men många miljökontor har velat att inspektören tar den första kontakten. Ert gamla godkännande gäller till dessa ni har ett nytt.

För nya lokaler ska ni alltid ansöka i god tid om godkännande hos miljökontoret. Godkännandet är knutet till er verksamhet, lokalen och till ert företag. Ni ska också ha ett egenkontrollprogram och många gånger även ett HACCP-program. För enklare verksamheter räcker det med en registrering. Miljökontoren avgör om er verksamhet ska godkännas eller registreras. Registrering är för de verksamheter som har små hygieniska risker, av mindre omfattning och enkel karaktär.

Argument som korsande flöden används inte alltför sällan. Korsande flöden gäller bara om olika livsmedel förorenar varandra. Inte om de vid olika tillfällen befinner sig i samma lokal.

EU använder begreppet skilt i tid. Ni kan jobba med olika saker i samma lokaler eller på samma ytor skilt i tid med rengöring mellan. Det står inte vad skilt i tid betyder, men det kan vara nästa dag, nästa timme eller kanske om 10 minuter. Livsmedelssäkerheten avgör.

Ni avgör i första hand livsmedelssäkerheten. Myndigheten kontrollerar att lagarna följs. Acceptera inte vad som helst. Ställ krav på myndigheten. Begär att få reda på var kraven står i lagtexten. Skaffa hjälp om ni behöver det. Tala om hur ni vill ha det.

EU har sagt att det ska vara enklare. Våra politiker vill förenkla krånglet. Det är och ska vara roligt att jobba med lokalt producerad hantverksmässig mat. Era pengar ska inte gå till onödiga ombyggnader. De är viktiga för att utveckla era företag.

Text: Per Nilsson