Startsida
Særimner 2006:
Vår relation till smaken
Ana Martinez är krönikör och kåsör och i sitt skrivande om livet kommer hon osökt in på maten. Smaken förmedlar en stark känsla och hur kan vi skriva utan att nämna mat?
Hennes relation till maten präglar njutningen i livet och vem kan med anledning av detta passa bättre än just Ana för att utnämnas till Eldrimners ambassadör. Så vad är då smaken för oss? Och hur skiljer den sig mellan olika kulturer? Smaken borde vara den första integrationsåtgärden för invandrare föreslår Ana. Kanske är det dags att börja introducera Sverige genom semlor?Smakupplevelser
För smaken är ju inte bara smaken på maten utan även en känsla som berör både psykologi och filosofi. Dessutom har ju all mat sin alldeles egen historia och smaken är helt enkelt något vi alla bär inom oss. Som född i Buenos Aires men sedan flyttad till Stockholm bär Ana hembygden i munnen. Från Argentina saknar hon dulce de leche (mjölkmarmelad) och när hon i Jämtland smakade messmör som har liknande smak kände hon sig hemma. Men hur går det då när man försöker smuggla in Kalles kaviar till Argentina eller försöker ta in mjölkmarmelad till Stockholm? Jo, då uppstår det problem! I Buenos Aires är man oförstående och klämmer tuber för att spåra ett dolt pornografiskt budskap, som måste finnas då det är den svenska synden vi har att göra med. Och i Stockholm tittar man skeptiskt på den ljuvliga mjölkmarmeladen och är övertygad om att det är mosat kokain som det handlar om. Sverige och Argentina är två oense tvillingar men det börjar bli bättre och ett bevis för detta är att det nu finns det dulce de leche glass i Sverige. Även om maten i olika delar av världen kan krocka på samma sätt som kulturer är det en del av charmen. Den bästa ambassadören i världen är helt enkelt maten!Vår första smakupplevelse genom bröstmjölken präglar oss hela livet och även våra högtider och traditioner som julen förgylls av maten och smaken. Den oemotståndliga julskinkan var en av de första favoriterna när Ana flyttade till Sverige. Och kärleken till julskinkan förmedlar samma starka känsla som den relation Ana har till barndomsmaten. Maten ger trygghet också och det finns inget som att dela mat med vänner. Smaken är det enda sinnet som är socialt präglat och många sociala aktiviteter kretsar kring maten. På politiska möten äter man med fienden och under kärleksmåltiden är det en del av förspelet. För att inte tala om provsmakningen på Særimners gæstabud som ju lätt hade kunnat sluta med en orgie. Dessutom får vi inte glömma tidernas begynnelse då Adam och Eva upptäckte smaken i paradiset och därför kastades ut av Gud.
»Läs resten av artikeln
Text: Annie Drottberger