Startsida
Særimmer 2006:
Gårdsturism - 3 goda exempel
Laxboa, Stora Grindö:
Laxodling - Förädling - Värdskap - Turism
Är några av ledorden för håvmästare Jan Hartman som är laxbonde i Västerviks Ytterskärgård. Han odlar lax, slaktar, röker och driver fiskrestaurang. Jan köpte ett skärgårdshemman och ville driva en verksamhet inom fiske. Han började med enbart fiskodling och skickade fisken till fiskslakteri i Göteborg men startade sedan eget fiskslakteri och förädling t ex rökning. Efter det var det naturligt att ha egen butik och servering. - Kunderna är båtturister och sommargäster som kommer till Stora Grindö. Restaurangen ingår i nätverket Regional Matkultur i Småland. Jan lyfter fram humor som ett viktigt medel att skapa trivsel och identitet. I en högt belägen fönsterglugg på ett hamnmagasin sticker ett par stövlar ut, tillhörande den morgontrötte drängen… En gammal rock som hänger på bryggan har ägarens hand kvar vid ärmens slut och den som nyfiket lyfter på locket till en träkista längs en bodvägg möts av en huggorm, av gummi, i spånbädden.- Jag vill att folk ska få en upplevelse och ha någonting att berätta när de varit här.
Jans tips för att öka förädlingsvärdet är:
• Konsumtionsfärdiga färska och förädlade produkter till den egna gårdsbutiken.
• Förädling med mervärde för serveringsverksamhet och catering
• Förädling med mervärde för besöksverksamhet; uthyrning, konferenser och upplevelser.
Öströö Fårfarm, Varberg:
Lammsafari till vetgiriga bussgrupper
Jeanette och Kristian Carlsson arrenderar Öströö som är ett gods utanför Tvååker, Mellan Varberg och Falkenberg. Idag har de 400 tackor av Gotlandsfår och brukar 140 ha mark. De har även tolv stycken Highland cattle och fyra Bordercolliehundar. Sedan starten har de utvecklat verksamheten i flera steg. - Idag har vi hela kedjan. Vi har gårdsslakteri, chark, butik, café, restaurang, konferensservice, turismverksamhet och hantverk, berättar Kristian. Jeanette fortsätter: vi började arrendera egendomen 1987, dock ej själva slottet. Det är ett vackert område med bokskogar och sjöar, ca 1 mil från kusten. I början hade de 30 tackor och sålde ett helt eller halvt lamm. Men kunderna ville ha styckat så vi byggde slakteri och köttbod samt en rök. Snart kom det bussturer som ville se anläggningen och företaget. I början var det bara roligt att visa upp allt, sedan kändes det tidskrävande och de ville ta betalt. De utvecklade konceptet LAMMSAFARI. Nu tar de max 70 pers på vagnar efter traktorer och besökarna får en lektion i ekologisk fårproduktion. – Folk vet väldigt lite om lantbruk. Man kan berätta väldigt enkla saker, som att: Det där är gräs, det är det fåren lever av. Det kommer ca 20 000 – 30 000 besökare per år. Många är pensionärer. - Pensionärsresorna har så bråttom med sina fullbokad program. De ville ha en kortare aktivitet. Då började vi med fårvallning och klippning i en lada. Det blev effektivare för oss och bekvämare för gästerna. Vi kallar det FÅRSHOW.Bjäre hembygd:
ett platsvarumärke
Vi har gjort Bjäre till ett platsvarumärke. Odlarna i Bjäre är lika stolta över sin potatis som franska vinodlare är över sina druvor. Berättar Anders Hugosson och jämför gärna med andra platsvarumärken som Parma, Champagne och Alsace. Men det hela började för flera år sedan. - Vi hade haft några dåliga år som potatisodlare. Priserna var i botten. Vi fick ca 0,50-1,0 kr/kg för potatisen. Vid en träff så sa en av odlarna: Jag har en granne som är trottoarbonde, han har en bra idé. Idén gick ut på att använda stora potatisar till vodka och små potatisar till delikatesspotatis. Att samla det i ett varumärke och att samarbeta. Åtta bönder gick med på idén från början och byggde successivt upp Bjäre Hembygd till ett platsvarumärke. Idag är 40 bönder involverade i samarbetet. Stor potatis blir till Karlssons Vodka som tappas på små ofärgade glasflaskor med signerad och numrerad etikett. Små potatisar säljs som delikatesspotatis i små askar, i presentförpackning. Andra produkter som lanserats är chips och kryddor. Havs- och tångsalt passar bra ihop med potatis och varför inte som smaksättning av chips. Chipsblandningen av Blå Kongo, rödbetor och palsternackor utgör en färgglad blandning.Odlarna lägger stor vikt vid kvalitetskontroll och planerad odling. – Vi sätter potatis varje vecka under tre och halv månads tid och skördar nypotatis under 5 månaders tid av året. Vi har en odlingsfilosofi med mindre gödsel, ingen marktäckning, växer långsamt för att få så bra kvalitet som möjligt. Sedan mognadsmäter vi och koktestar potatisen innan skörd. På varje potatisfält- som har ett eget namn- gör vi mätningar av jordmån, pH mm. och använder vid förädlingen.
Bjäre Hembygd har dragit åt sig uppmärksamhet och får besök av turister och bussgrupper. Ibland gör vi en lagerhusvandring och ibland får de sitta bak på traktorn och sätta potatis. Vanligt folk har små kunskaper om odling. Det finns ett stort utrymme för KUNSKAPSTURISM!
Text: Anna Berglund