Försäljning av kött på lokal marknad

Svenskar äter generellt sett mycket kött, men de senaste åren har ett trendgenombrott skett. Konsumtionen av svenskt kött ökar på bekostnad av billigt importerat kött. Småskaligt, lokalt och ekologiskt efterfrågas. Men hur bär sig den småskalige köttbonden bäst åt för att nå denna marknad?

Lisa Herin Holmberg på Invenire har jobbat med PR, marknadsföring och kommunikation i många år. I fokus på detta seminarium på Særimner är den undersökning hon gjort kring försäljning av lokalt kött.

Mat är identitet

Vi blir allt mer medvetna om vad vi äter och inga andra livsmedel väcker lika mycket känslor som just kött. Allt fler svenskar bor i städer, långt från de gårdar där djuren som vi äter lever sina liv. Kanske är det därför som den nye medvetne köttkonsumenten vill ha en relation med bonden och gården där köttet kommer ifrån. Gårdsbutiker, kosläpp och andra allehanda upplevelser radas upp som exempel på sätt som producenten kan nå konsumenten på. Den nya affärsmodellen är konsumentfokuserad. Det vill säga, den fokuserar på vad konsumenten vill ha, är tillgänglig och ger bra service.

Nya spelregler

Konsumenternas beteende har förändrats. Vi blir överösta av information från alla håll och därför höjs kraven på dialog, relevant information och nya kommunikationsplattformar som ska vara uppdaterade. Allt fler företag låter hemsidorna vara ett statiskt visitkort och har istället en Facebook-sida med information som uppdateras löpande, och som kommer rakt in i konsumentens mobiltelefon.

Lisa Herin Holmberg tipsar köttproducenterna att berätta varför just deras kött är av så hög kvalitet, och att berätta enkelt och tydligt, ärligt och trovärdigt. Kort sagt att inte krångla till det i onödan.

Möjlighet och utmaning

Gott så. Men när frågan vänds till köttproducenterna på seminariet om hur de upplever sin vardag är det uppenbart att tid är en bristvara. Många invänder att de inte har tid att öppna gården och agera turistattraktion. Någon påpekar att det är viktigt att komma ihåg att konsumenten inte alltid är som en själv. Att sälja stora köttlådor fungerar bra i glesbygd där många har stora frysboxar som fylls med bär, älg- och nötkött på hösten, men sämre i städer där folk bor i lägenhet med ett litet frysfack och där de är vana att handla sitt kött flera gånger per vecka.

Reko

En konkret modell som kanske är den gyllene medelvägen; som både möter den nye konsumentens och den lokale köttproducentens behov är den finska framgångssagan Reko handelsmodell. Det är en avtalsmodell mellan en grupp producenter och en grupp konsumenter, utan mellanhänder och fasta kostnader. Inga krav på produktion och inget spill.

Mellan varje producent och varje konsument görs ett skriftligt köpeavtal för en viss tidsperiod, till exempel två månader. De färdiga produkterna, exempelvis mindre köttlådor, distribueras till en angiven mötesplats vid en bestämd tidpunkt.

De så kallade Reko-ringarna började spridas i Österbotten, Finland, våren 2014 och blev snabbt populära. Från den blygsamma starten med två ringar finns det idag 80 ringar med 78 000 medlemmar och 1 500 producenter. Kommunikationen sköts oftast via Facebookgrupper eftersom det är lätt att uppdatera och att nå ut till många med informationen.

Det finns många olika sätt att sälja sitt lokalproducerade kött på och inte ett enda som fungerar för alla.

Världen förändras fort. Men att många blir allt mer medvetna om att maten som vi väljer att sätta på vårt bord påverkar både hur vi själva och världen omkring oss mår, är ett hoppingivande faktum. Inte minst för alla hårt arbetande mathantverkare.

Text: Anna Backlund