Har förändringar i livsmedelstillsynen lett

Livsmedelsverket har tagit över kontrollen över vissa mejeri- och charkföretag. Vad har denna förändring inneburit för företagarna? Har det blivit bättre eller sämre? Livsmedelsverket har omorganiserat sin kontrollverksamhet, vad har det gett för konsekvenser för kontrollen? I Rättvik har man gjort om livsmedelstillsynen på så sätt att man till och med fått namnge en modell, Rättviksmodellen. Vad innebär den modellen för företagarna och kommunen? Diskussion på Saerimner 2015.

Har förändringar i livsmedelstillsynen lett till några förbättringar?

Diskussion med: Stig Orustfjord, generaldirektör, Livsmedelsverket, Malin Engdahl, ansvarig för Livsmedelsverkets kontrollverksamhet, Ann-Charlotte Johansson, Östersunds kommun, Martin Clarstedt, Rättviks kommun, Per Nilsson, Profus, rådgivare vid Eldrimner.

Moderator: Marianne Wanger.

En diskussion där några av de förändringar som har skett med livsmedelstillsynen lyfts:

Livsmedelsverket har tagit över kontrollen över vissa mejeri- och charkföretag. Vad har denna förändring inneburit för företagarna? Har det blivit bättre eller sämre? Livsmedelsverket har omorganiserat sin kontrollverksamhet, vad har det gett för konsekvenser för kontrollen? I Rättvik har man gjort om livsmedelstillsynen på så sätt att man till och med fått namnge en modell, Rättviksmodellen. Vad innebär den modellen för företagarna och kommunen?

– År 2008 ledde jag en debatt under Særimner på det här temat då Livsmedelsverket och inte minst kommunerna fick mycket kritik. Då ville mathantverkarna att Livsmedelsverket skulle ta över kontrollerna eftersom det då skulle bli en mer likvärdig bedömning över hela landet. Vad har hänt sedan dess? undrade moderatorn Marianne Wanger.

Stig Orustfjord och Malin Engdahl svarade:

– Livsmedelslagstiftningen ska vara likadan i hela Europa. Från och med 1 januari 2014 har Livsmedelsverket ansvaret för de flesta mejeri- och charkuteriföretagen. Det innebär att vi tagit över 400 anläggningar. Kvar på den kommunala tillsynen är nu bara de som säljer enbart inom den egna och eventuellt någon grannkommun.

Inger Andersson, den dåvarande generaldirektören, tog  till sig synpunkterna som kom upp här på Særimner. Än så länge har vi inte fått några reaktioner från mathantverkarna på de förändringar som skett, men enligt en utvärdering vi gjort, så innebär överflyttningen större likvärdighet.

Per Nilsson, som är rådgivare åt mathantverkarna, menade att många av dem inte vågar tala om vad de tycker: De menar att de blivit dåligt bemötta och att kostnaderna för tillsynen är väldigt höga.

Åke Karlsson, som bedriver slakt- och charkverksamhet på Krokeks gård, höll med om att Inger Andersson infriat många löften från 2008. Han betonade också att det är viktigt att inspektörerna har en positiv attityd:

– När en inspektör kommer ska jag känna att jag får stöd och hjälp.

Stig Orustfjord höll med om att det ofta är bemötandet som kritiken handlar om. Han hoppades att man i större utsträckning ska kunna använda sig av företagens egenkontroll:

– Innan någon åker ut för att göra en inspektion, bör man begära in uppgifter och se till att man är förberedd.

Martin Clarstedt berättade om Rättviksmodellen:

– Vi anser att man får bäst effekt av tillsynen om man hjälper de små företagen att göra rätt så att verksamheten och produkterna blir säkra. Inspektören måste förstå företagens förutsättningar. Ofta är det ett problem för soloföretagarna att det är alldeles för mycket papper att fylla i. Vi har ett ansvar för ett 20-tal mathantverkare i kommunen och vi tillämpar efterdebitering.

Malin Engdahl tyckte att det lät bra. Annars är det många kommuner som debiterar varje år utan att göra kontrollerna.

Ann-Charlotte Johansson, Östersunds kommun, har också ett 20-tal mathantverkare som enbart säljer lokalt:

– Vi har en strikt tillsynshantering med mottot att den ska vara säker och rättvis.

Stig Orustfjord sade:

– Den svenska livsmedelstillsynen ska vara bland de fem bästa i Europa. Det är viktigt med trygg, säker svensk mat och det är viktigt att vi ägnar oss åt att kontrollera de som verkligen fuskar! Hälsokost och dricksvatten är stora problemområden, men det pågår nu en nationell undersökning om detta med dricksvattnet.

Per Nilsson uppmanade myndigheten att ta i med hårdhandskarna mot dem som inte sköter sig och med att arbeta för en bättre lagstiftning:

– Sluta att peta och detaljgranska där det inte behövs. Mathantverkarna vet vad de gör, ändå är det överkrav på dem, medan det är alldeles låga krav på exempelvis kommunerna.

Stig Orustfjord menade att Skatteverket visar vägen mot färre blanketter i statlig verksamhet.

Malin Engdahl fyllde på med att berätta om att verket lanserar en ny kontrollmetodik som bygger på större flexibilitet.

Vid debatten 2008 formulerade mathantverkarnas talepersoner sina krav så här:

  • En lag, En ansvarig, En kontroll, En avgift!

Kraven har nu blivit något färre. En av dem som var talepersoner då, Tor Norrman, sade så här:

– En kontroll, En avgift, det är våra krav idag! För oss i Skärvången började det med en kostnad på 8000 kronor för den kommunala tillsynen, sedan kom handelns IP-certifiering  – den fördubblade kostnaderna. Så kom den tredje instansen;  Livsmedelsverket. Nu är vi uppe i 45 000 kronor per år!

Stig Orustfjord svarade att Livsmedelsverket startat ett EU-projekt för att ta reda på om man kan lägga ihop alla kontroller till en, ett budskap, som uppskattades av mathantverkarna.

Marianne Wanger frågade till sist vad paneldeltagarna skulle ta med sig från årets diskussion.

– Jag har inte förstått att rädslan var så stor, sade Malin Engdahl. Vi måste nu se till att inspektörerna verkligen stöttar mathantverkarna och när det gäller utbildningen av inspektörer, samarbetar vi gärna med Eldrimner!

– Jag kommer att stanna kvar här så att alla kan ställa frågor till mig, sade Stig Orustfjord.

– Vi måste få en öppnare dialog mellan alla parter, framhöll Per Nilsson.

Martin Clarstedt tyckte att vi i Sverige bör ta efter den finska modellen för tillsynen som innebär att livsmedelsinspektörerna arbetar i kluster för att inte vara ensamma, som fallet ofta är i små kommuner. Ann-Charlotte Johansson lovade att träffa alla företag och nätverk i sin kommun, Östersund.

Text: Inez Backlund

Internetmedia Kommunikationsbyrå AB