Mjölk och hälsa

Många forskningsstudier visar på att dricka obehandlad mjölk har en positiv verkan på vår hälsa. Prof. Dr. Ton Baars har själv medverkat i en studie om barn med multipla allergier och obehandlad mjölk som visade att den obehandlade mjölken inte bara ger ett förebyggande skydd utan även kan hjälpa vid befintliga allergier. Stora hälsostudier tydliggör också hur hälsosam den opåverkade, naturliga, råa, obehandlade och fermenterade maten är.

Mjölk och hälsa

Många forskningsstudier visar på att dricka obehandlad mjölk har en positiv verkan på vår hälsa. Prof. Dr. Ton Baars har själv medverkat i en studie om barn med multipla allergier och obehandlad mjölk som visade att den obehandlade mjölken inte bara ger ett förebyggande skydd utan även kan hjälpa vid befintliga allergier. Stora hälsostudier tydliggör också hur hälsosam den opåverkade, naturliga, råa, obehandlade och fermenterade maten är.

Ton Baars, forskare och professor i biodynamiskt lantbruk, som tidigare under seminariet på Særimner pratat om det tyska systemet för att sälja obehandlad mjölk, Vorzugsmilch (se separat referat) växlade nu in på det andra temat och konstaterade att mjölk och hälsa är ett brett och omfattande tema.

– Jag kommer här att fokusera på de atopiska sjukdomarna som hösnuva, atopisk dermatitis, astma och rinnande näsa, säger Ton.

Olika forskningsresultat

Studier visar att obehandlad mjölk skyddar mot atopiska sjukdomar, till exempel hos barn som vuxit upp på bondgårdar. 2001 genomförde forskaren Riedler en studie (2001) om barn på bondgårdar, där han tittade på hur hälsan påverkades om barnen i tidig ålder hade vistats i lagården och vilken roll moderns miljö under graviditeten spelade. Kombinationen lagård och obehandlad mjölk visade sig ge det starkaste skyddet. Kritik har riktats mot att det är svårt att skilja på miljö och intag av obehandlad mjölk, men det finns en annan studie i England (Perkin et al. 2006) som studerade barnen till de anställda på bondgården. Resultaten visade att den obehandlade mjölken var den faktor som motverkade allergi oavsett lagårdsbesök eller ej, och den visade även på mindre eksem hos dessa barn och en lägre andel andra atopiska sjukdomar. Barn som drack mer av den obehandlade mjölken fick även ett starkare skydd. Denna studie visar på att den obehandlade mjölken i sig ger dessa resultat. Kan man då lita på bönderna och deras anställdas uppgifter? I en studie (Loss et al., 2011) har detta studerats ytterligare. I den ingick obehandlad mjölk, kokt mjölk respektive pastöriserad mjölk från handeln och studien gav ett signifikant resultat till den obehandlade mjölkens fördel.

W. A. Price

En amerikansk forskare vid namn W. A. Price reste världen runt för att studera hälsa. Han undersökte näringsvanorna hos naturfolk på 30-talet, en tid innan dessa hade tillgång till läkare och tandläkare. Där fann han att obehandlad mjölk var en viktig faktor i skyddet mot sjukdomar. En av W.A. Price’s studier omfattade 1400 människor i många olika byar i Fafleralp, Lötschental på 30-talet. Han tittade då mest på benstomme och tänder. Folket levde av det som dalen gav, dieten var enkel och bestod av surdegsbröd på råg, obehandlad mjölk från getter och kor, egen ost, smör och en gång i veckan lite fläsk. Grönsaker åt de ganska lite utav. Varför hade dessa människor bättre hälsa? Price’s hypotes var till en början att de nästan var vegetarianer. Men efter tio års studier märkte han att hypotesen var fel. I områden där det fanns animaliska produkter så åt man det, till exempel hos inuiterna, vilka levde nästan enbart av animalisk föda. De enda grönsaker de fick i sig kom från sälarnas magar, i form av alger. Vad var det gemensamma hos dessa naturfolk? Jo, de åt och drack mycket probiotiska livsmedel, det vill säga surdegsbröd, obehandlad mjölk och ost från dalgången. De fick på så vis i sig många bakterier, framförallt Lactobacillus och Bifidobacterium under en tid då det inte heller fanns antibiotika att tillgå. När man idag analyserar dessa livsmedel, ser man att det finns en hög ”densitet” av näringsämnen varav fettlösliga vitaminer som exempelvis omega 3-fettsyror och CLA från betesdjur. Människor på den tiden tillbringade sin tid ute i solen och inte bakom dataskärmar så deras hud producerade mycket D-vitaminer. Detta sammantaget anses vara en del av förklaringen till att de moderna inflammatoriska sjukdomarna inte fanns då.

Helig mat

De ursprungsfolk Price undersökte hade det gemensamt att hälsosam kost behövdes för att få en livskraftig ny generation, och vad som var hälsosamt grundade sig på erfarenhetskunskap. I alla dessa folkgrupper fanns ”helig mat” som var speciellt helig för nästkommande generation, den var viktig för gravida kvinnor men även för yngre män som skulle producera den nya generationen. I Alperna bestod den heliga maten av smörfett från kor som betade nära snögränsen där det finns många örter. Idag vet vi genom studier och analyser att det betet ger djuren den högsta omega 3-halten.

Lite skit skadar inte

Hygienhypotesen att ”lite skit skadar inte” har betydelse, menar Ton, så tillvida att vi måste tänka på de nya generationerna, att genom gårdsmiljö, möjlighet till kontakt med djur och hödamm, att dricka obehandlad mjölk och intag av probiotiska livsmedel ge dem möjligheter att bli en motståndskraftig och livskraftig generation. Vi måste tänka bortom att koka och döda allt liv i livsmedlen. Det finns 10-15 studier ute i världen som bekräftar detta.

Multipla allergier

I studier om multipla allergier, hos barn 1,5 år gamla (Roos et al. 2011 and in prep) kunde listan över födoämnen de inte tålde göras lång. I studien provocerades dessa barn med små mängder, upp till 50 ml, obehandlad mjölk respektive pastöriserad butiksmjölk i. I princip inget barn reagerade negativt på obehandlad mjölk men däremot på butiksmjölken.  Föräldrarna uppmuntrades att fortsätta med den obehandlade mjölken, i detta fall Demetermärkt, till barnen och efter ett antal veckor kunde dessa stryka nästan alla födoämnen från listan.

– Diskussioner fördes på institutet i Schweiz på grund av att Demetermjölk använts i studien, men det är den obehandlade aspekten som gör skillnad, betonar Ton.

I de stora epidemiologiska studierna ses obehandlad mjölk ge ett preventivt skydd. Men i studien ovan visas även att de som redan är allergiska kan bli hjälpta av obehandlad mjölk. Immunsystemet programmeras om. En klinik I USA använder obehandlad mjölk för att kliniskt behandla patienter.

Fett från mjölk

 Vi får och har fått höra att vi ska äta mindre fett och blir skrämda med höga kolesteroltal. Idag svänger den allmänna meningen och det är mer accepterat. Det visar sig också att de som äter fullfettkost till exempel håller vikten bättre. Studier visar också att mjölkfett skyddar mot astma hos små barn och att det saknas positiv korrelation mellan mjölkfett och hjärtsvikt.  En av förklaringarna kan vara att I helfeta produkter ligger fettet skyddat. Fettsyror från djur som gått ute på bete har de bästa fettskyddande effekterna mot astma liksom fermenterade produkter som yoghurt. I Italien finns studier på Parmesanost på obehandlad mjölk som också visar samma sak.

Det finns även ”pyjamas-studien” i Holland (Wijga et al. 2003) som handlar om fettkonsumtion. Studien omfattar barn i förskoleåldern och hur mycket astma som finns bland dem och vad de har ätit dagligen och om vissa livsmedel saknas i deras kost. Studien visar en signifikant bättring när barnen dricker helmjölk, får smör och helfeta produkter.

Hur får man en bra mjölk?

I Ton egen studie i Kassel (Kusche et al., 2014) ingick olika grupper av företag; biodynamiska gårdar, konventionella, hög- respektive lågintensiva jordbruk. Studien visade skillnad mellan gräsdominerade foderstater och foderstater med mer majsilage och kraftfoder. Fettsyreprofilen visade att CLA, som är ett förstadium till omega 3, och isofettsyror vilka bägge är hälsosamma hänger samman med gräs- och grovfoderuppfödning. Å andra sidan, i foderstater med mer majsilage och kraftfoder saknades de hälsosamma fettsyrorna. Resultatet visar på vikten av vad djuren ges att äta för att de ska producera hälsosamt fett.

Kefir

De fermenterade produkterna som yoghurt, kefir och ost har höga probiotiska värden. Kefir användes gammalt som ett läkemedel på sjukhus i Ryssland, Polen med flera östländer. Kefir är ett super-probiotika, enligt Ton.  I en mindre studie som baseras på självskattning och upplevelse, visade det sig att många mådde mycket bättre efter intag av Kefir gjord på obehandlad mjölk, utifrån tarmproblem, hudproblem och trötthet. Alla resultat var signifikanta. Tidsförloppet var relativt snabbt, 2 veckor för tarmförbättring medan de andra tog lite längre tid innan förbättringar kunde påvisas. Studien frågade även om allergier men eftersom den studerande gruppen var för liten kunde inga slutsatser dras. Dylika forskningsresultat bör kopplas till de samhälleliga kostnaderna för dessa typer av sjukdomar.

– I  USA finns det de som säger har man ett hälsoproblem kanske man ska gå till bonden istället för till sjukhuset, säger Ton och ler.

 

Budskap från Ton att ta med hem:

Världen är inte pastöriserad, vi behöver mikroorganismer för att leva och ha hälsan. Vi har mer bakterier i kroppen än vi har celler, utan dessa bakterier dör vi.

Dagligt intag av probiotiska livsmedel är viktigt, obehandlade liksom obehandlade, fermenterade produkter. Värmebehandling förändrar produkterna och startar en proteindenaturering. Ett spädbarn eller en kalv, till exempel, dricker mjölk vid 37 grader inte högre.

Respekt för djurens integritet tvingar till uppfödning med gräs och hö, inte majsilage och koncentrat. Vilket foder vi ger till våra idisslare är viktigt för det påverkar köttets och mjölkens näringsinnehåll. Gräsuppfödda kor har den högsta potentialen för att producera hälsosamma fettsyror.

Vi måste komma bort från antibiotikaanvändningen i lantbruket. Multiresistenta bakterier är ett stort problem. Det går att bedriva uppfödning utan antibiotika, det visar en schweizisk studie, men det kräver mer, man måste vara uppmärksam; ha djuröga.

Tänk på att hälsan startar redan innan födseln. Vi måste på nytt tänka i generationer, inte i dagar eller veckor.

Text: Birgitta Sundin

Internetmedia Kommunikationsbyrå AB