Uppdaterad 2023-06-19

Eldrimners krångellista

Eldrimner är via sina kontakter med mathantverkarna en viktig brygga mellan den småskaliga livsmedelsproduktionen och de myndigheter som utformar regelverken. Sedan 2020 har Eldrimner lyft svårigheter och problem för mathantverksföretag i en krångellista som annonseras via Eldrimner.com och i aktuella kanaler. Listan syftar till att belysa områden som är särskilt problematiska för näringen och Eldrimner verkar för förenkling av dem genom olika satsningar. Genom dialog för ökad förståelse och anpassning av regler och villkor utifrån företagens förutsättningar, dess metoder och tekniker, ges mathantverkarna möjlighet till bättre konkurrens och lönsamhet.

1. Timtaxan för Livsmedelsverkets tillsyn ger orimligt höga kostnader för företag med mindre volymer och lägre omsättning.

Förslag på lösning: Ett regeringsuppdrag ges till Livsmedelsverket för att se över tillsynskostnaderna. Mathantverkare och små företag betalar oproportionerlig mycket i tillsynsavgifter. Avgiftssystemet behöver inkludera en rimlighetsanalys som innebär att företag med mindre volymer får en justerad timtaxa (ev. maxtaxa) alternativ total tillsynskostnad.

KOMMENTAR: Under krångelwebbinariet hösten 2020 meddelade Livsmedelsverket att de skulle utreda möjligheten att genomföra kontroller på distans, vilket skulle kunna minska timtaxan betydligt.
I november 2022 höjdes timtaxan ytterligare, om än i mindre omfattning än 2020. Frågan om höga tillsynskostnader är fortfarande ett problem. 

2. Den totala mängden av kontroller, avgifter och ad­ministration blir för stor för det lilla differentierade mathantverksföretaget.

Förslag på lösning: Ett tak sätts för helheten av mängden kontroller, avgifter och administration som krävs av det lilla företaget.

KOMMENTAR: Frågan uppe till diskussion på Særimner 2021. Politikerna uttryckte då samstämt att ”… både Eldrimner och Livsmedelsverket behöver finansiering från staten så att de kan stötta mathantverkarna på bästa sätt.”
Eldrimner fortsätter bevaka frågan. Fokus 2022–2023 har legat på Livsmedelsverkets nya riskklassningssystem samt producentansvar för förpackningar som ändrats i och med den nya förordningen SFS nr 2022:1274 som började gälla den 1 januari 2023.

3. Administration och regler kring vasslehantering och hantering av kasserade produkter är inte anpassade till mindre företag som gårds- och hantverksmeje­rier. Kraven på dokumentation, handelsprotokoll är anpassade till industriproduktion och står inte i pro­portion till de små livsmedelsföretagarnas situation och den arbetsinsats det kräver. Denna administra­tion utgör en onödig tidskrävande belastning.

Förslag på lösning: Släpp kravet på handelsprotokoll för gård- och hantverkmejerister. Företagen kan skapa ett dokument där det framgår volymer på årsbasis och hur företaget hanterar vasslen, exempelvis att vasslen förädlas, ges som foder till egna djur, eller går till gödsel eller biogas. Ingen registrering som foderproducent eller handelsdokument ska då krävas (jmf regler kring transport av matavfall). Säljs eller överlåts vasslen till annat företag som djurfoder ska det räcka med den pastörisering som görs i förädlingsprocessen. Här kan det vara befogat med en registrering hos myndighet, men att sammanställningar över mängd vassle som levererats endast sparas i mejeristens egen dokumentation.

KOMMENTAR: För mejerier med egna djur och där vassle går till foder eller gödselbrunn på gården säger Jordbruksverket: ”här behöver det inte krävas ett papper (handelsdokument) för varje hink vassle eller motsvarande, utan att det kan lösas t.ex. via ett register (ett papper som fylls i vartefter, t.ex. i slutet av dagen på uppskattad mängd och som på ett tydligt sätt delas mellan mejeriet och mjölkgården).” Detta förutsatt att kontrollmyndighet accepterar förfarandet. Inget krav på registrering som foderproducent. Dessa förenklade dokumentationsrutiner gäller enbart mejerier som hanterar egen mjölk.  
För överlåtelse av vassle som djurfoder till annan gård krävs inget särskilt godkännande från Jordbruksverket om den är syrad till under pH 6 i mejeriet, men det krävs registrering som foderföretag (Vägledning för länsstyrelserna, Offentlig foderkontroll i primärproduktionen) och handelsdokument.

Nytt förslag på lösning 2023: Det administrativa krånglet med handelsdokument för varje transport av vassle kvarstår för mejerier som köper in mjölk. En lösning skulle vara att ett handelsdokument upprättas mellan producent och mottagare där man hänvisar till en mottagningslista, exv. ett kalenderblad där man fyller i vilka dagar som transporterna skett.

4. Opastöriserad dryckesmjölk får bara säljas i små kvantiteter (70 liter per vecka) och en lapp måste överlämnas där köparen uppmanas att koka mjöl­ken. Om mjölken kokas försvinner alla fördelar med opastöriserad mjölk.

Förslag på lösning: Ge tillstånd till lantbrukare att sälja ko-, get- och fårmjölk i större mängder under kontrollerade former.

KOMMENTAR: Eldrimner driver sedan våren 2022 ett pilotprojekt där vi testar metoder – i bruk i andra länder – för att producera livsmedelssäker opastöriserad mjölk. Erfarenhet och resultat kommer att presenteras på Særimner 2023, där även aktuell forskning om opastöriserad mjölk presenteras.

Eldrimner bevakar

Följande krångel har Eldrimner arbetat med genom krångelwebbinarier, kontakt med näringen, myndigheter och politiker. Inget av dem kan helt avskrivas som löst, men en del av frågorna ligger för beredning på myndigheter och för andra har lagrum eller tillämpning ändrats. Eldrimner ser behov av fortsatt bevakning.

1. Ägg från egna hönor får säljas, men inte användas i den egna kafé- och restaurangverksamheten.

Förslag på lösning: Ändra svensk lagstiftning (SLVFS 2005:20) och/eller uttolkning av bestämmelserna i EU- förordningen (EG) 589/2008 så att kravet på genomlysning av ägg kan ersättas med en okulär besiktning: kvaliteten kontrolleras genom att äggen knäcks en och en i en kopp innan användning.

KOMMENTAR: EU uppdaterade handelsnormerna 2021. SLV undersöker möjligheterna att ägg från egna hönor ska kunna användas i café- och restaurangverksamhet utan krav på genomlysning.
SLV meddelar att de fortfarande arbetar med frågan och hoppas komma till en lösning under våren 2023.

2. Krav på dricksvattenkontroller skapar oproportionerligt höga kostnader för mathantverksproducenter med eget vatten.

Förslag på lösning: Anpassa tillämpningen av lagstiftningen utifrån spridning av vattnet (hur många dricker vattnet och hur ofta) och riskanalys (HACCP). För mathantverksföretag med lägre omsättning (färre kunder) minska till ett vattenprov per år och ge möjlighet till undantag från utökat vattenprov.

Nytt förslag på lösning 2021: Det ska vara möjligt att undanta små livsmedelsföretag med egna vattentäkter från dricksvattenkrav enligt EU’s nya dricksvattendirektiv (EU) 2020/2184. I dessa fall ska faroanalys med kritiska styrpunkter genomföras.

KOMMENTAR: I och med den nya nationella föreskriften om dricksvatten (LIVSFS 2022:12), som trädde i kraft 1 januari 2023, är kravet på vattenprov för de med <10 m3 vattenproduktion per dygn minskat till ett per år (parametrar som ingår i provgrupp A) och för det tidigare så kallade utökade provet (parametrar som ingår i provgrupp B) har frekvensen ändrats till vart sjätte år i stället för vart tredje år som tidigare. Enligt § 34 i lagstiftningen finns inskrivet möjlighet till undantag för livsmedelsproducenter om det kan påvisas att livsmedelssäkerheten inte äventyras och att det finns en faroanalys med kritiska styrpunkter. Från och med 2026 tillkommer krav på provtagning för råvatten för livsmedelsföretag med egen brunn. Bevakning av att tillämpning och undantagsansökningar behandlas utifrån proportionalitetsprincip och faroanalys, så att onödiga och höga kostnader inte hotar verksamhet inom mathantverk. Oklarheter och oro kvarstår kring vad förhöjda värden i en B-provtagning kan få för konsekvenser. Eldrimner har uppmärksammat livsmedelverket på att det behövs exempel på undantag för mathantverkare på Kontrollwiki. 

3. Flera aktörer utför kontroll av samma verksamhet: kommun, Länsstyrelse, Livsmedelsverk, handelns IP-certifiering. Detta tar onödig tid och blir framför allt kostsamt. Kontrollen skiljer sig också mycket runt om i landet.

Förslag på lösning: Samordna kontroller mellan olika myndigheter så långt det går. För problemet med dubbla livsmedelssäkerhetskontroller bör en begäran ställas till handeln. Handeln har agerat föredömligt i Corona-tid och de generösare reglerna som använts skulle kunna behållas, till exempel att mathantverksföretag kan få sälja till 15 butiker utan att krävas på IP-certifiering. I stället kan intyg från företagens offentliga kontroller krävas.

KOMMENTAR: Livsmedelsverkets förslag till ny riskklassningsmodell öppnar för samordning.

4. Gårdsmejerier på landsbygden har svårigheter att skicka lagstadgade mjölkprov i obruten kylkedja på grund av långsam postgång. De alternativ labbet erbjuder, som inkluderar transportkostnader, innebär en orimlig hög kostnad och fungerar dessutom inte alltid vad gäller obruten kylkedja.

Förslag på lösning: Öppna upp för undantag i krav på mjölkanalys av antal bakterier i mjölk för gårdsmejerier. Laboratorieanalyserna kan ersättas med dokumenterade egna mjölkanalyser på gården och/eller laboratorieanalyser av ostmassa. Hantverksmejerister är generellt kunniga och medvetna om livsmedelssäkerhet då de direkt får ta konsekvenserna om deras produkter inte är säkra, det vill säga producentansvar. På sikt önskas att lagkravet tas bort för gårdsmejerister med egna getter, får och kor som inte ingår i kokontrollen (även andra djurslag).

KOMMENTAR: Enligt Livsmedelsverkets nya översyn av hygienlagstiftningen finns möjlighet till flexibel tillämpning i vissa fall. Eldrimner lämnade 2021 in underlag för en ansökan om undantag från mjölkprovtagning avseende antal bakterier, och för kor celltal, för mathantverkare inom mejeri. Livsmedelsverket meddelar våren 2023 att de arbetar med frågan och hoppas kunna återkomma med ett remissförslag. 

5. Ägare av enskild fiskerätt i kust- och skärgård får idag inte bedriva småskaligt yrkesfiske med tillhörande förädling utan innehav av fiskelicens.

Förslag på lösning: Skapa möjligheter för småskaliga yrkesfiskare genom att ändra licensgivningsbestämmelserna i svensk lagstiftning eller den svenska uttolkningen av EU:s kontrollförordning (EG) nr 1224/2009 så att ett näringsfiske med stöd av enskild fiskerätt alltid beviljas licens.

KOMMENTAR: Eldrimner har, tillsammans med andra organisationer, arbetat med frågan gentemot tjänstemän och politiker och i HAV:s regleringsbrev för 2023 går detta att läsa: "Utredning av licensprövningar och beståndsuppskattningar för att möjliggöra nyetablering av småskaligt fiske". ”Undantag från behovet av yrkesfiskarlicens för småskaligt fiske för egen livsmedelsverksamhet bör också övervägas.”

6. Bristfälliga beståndsuppskattningar av fiskresursen i sjöar och hav medför avslag på fiskelicenser och förhindrar nyrekrytering av yrkesfiskare och fiskför­ädlare med hänvisning till försiktighetsansatsen.

Förslag på lösning: Underlag tas fram i samverkan med berörda länsstyrelser vid varje ny ansökan om licens, alternativt justera fiskelagen så att yngre fiskare enklare kan beviljas licens.

KOMMENTAR: Eldrimner har, tillsammans med andra organisationer, arbetat med frågan gentemot tjänstemän och politiker och i HAV:s regleringsbrev för 2023 går detta att läsa: "Utredning av licensprövningar och beståndsuppskattningar för att möjliggöra nyetablering av småskaligt fiske". ”Undantag från behovet av yrkesfiskarlicens för småskaligt fiske för egen livsmedelsverksamhet bör också övervägas.”

7. Förbudet för gårdsförsäljning av alkohol gör det svårt för hantverksproducenter att sälja sina produkter.

Förslag på lösning: Tillåt försäljning av hantverksmässigt tillverkad alkohol vid produktionsplatsen i linje med det riksdagsbeslut som fattades i maj 2018 om att regeringen bör verka för en lagstiftning som gör det möjligt att bedriva gårdsförsäljning av alkohol i begränsad utsträckning, under förutsättning att Systembolagets monopol kan bevaras.

KOMMENTAR: Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att utreda om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker kan införas och hur det i så fall ska kunna införas. Uppdraget skulle redovisas senast den 7 december 2021.
Frågan ligger hos regeringen men något beslut inte taget.

8. Vissa mathantverkare har fått höra att utomhusrökning av kött och fisk inte är tillåtet, men det är oklart vad som gäller och varför.

Förslag på lösning: Problemet klargörs och en lösning för att kunna röka utomhus tas fram. En   ansökan om att klargöra problemet och lösa det genom EU-lagstiftningens möjlighet till flexibilitet har lämnats till Livsmedelsverket 2021.

KOMMENTAR: Livsmedelsverket utreder förutsättningarna att införa nationella regler som tillåter att kött, fisk och andra livsmedel kan rökas i en fristående byggnad under vissa förutsättningar.

9. För provtagning på köttfärs tillämpas som minsta krav fem delprover per provtillfälle och de måste analyseras vid samma tidpunkt. Vid småskalig förädling till exempel när ett lamm styckas och mals blir det väldigt många delprover i förhållande till mängden köttfärs.

Förslag på lösning: Dra ner kravet på antal prov vid små mängder.

KOMMENTAR: Frågan lyftes på Særimner 2021 och Livsmedelsverket menade på att detta skulle kunna lösas. Eldrimner bevakar. Frågan ånyo ställd till Livsmedelsverket (juni 2023) och Eldrimner inväntar svar.

10. Förlaget till nytt riskklassningssystem med ett poängsystem som ska summeras kan bli ett jät­tekrångel. Detta system fungerar orimligt orättvist när det kommer till diversifierade små företag, som mathantverkare. Det riskerar ge många fler kontrol­ler, mycket högre avgifter och mer administrativt arbete för mathantverksföretaget. Timtaxan har redan under 2020 höjts med 41 %.

Förslag på lösning: Det krävs ett helhetstänk runt detta system där man tar hänsyn till det lilla differentierade företaget.

KOMMENTAR: Eldrimner med flera organisationer har delgivit Livsmedelsverket både skarp kritik och många synpunkter. Det nya riskklassningssystemet genomförs men Livsmedelsverket har hörsammat ett flertal synpunkter och åtgärdat genom reglering av tillämpningen för att ta hänsyn till små livsmedelsförädlare.

Bevakning av att systemet tillämpas på rimligt sätt och att omklassningar inte blir godtyckliga.