Förbränning av slaktavfall

Förbränning av slaktavfall 

Kvittblivning av slaktavfall är alldeles för kostsamt och belastar små slakterier i oproportionerlig hög grad. Få småskaliga slakterier i landet har tillstånd att gräva ner slaktavfallet. Att kunna skicka slaktavfallet till en biogasanläggning fungerar inte heller så ofta även om trenden verkar utvecklas positiv. En enkel, billig och effektiv lösning skulle vara förbränning av slaktavfall i en panna intill slakteriet, liknande som en gårdspanna eller en panna som djurkrematorier använder sig av. Finns även modeller med möjlighet till värmeåtervinning.

Gällande lagstiftning verkar inte möjliggöra förbränning av slaktavfall i liten skala och ansvaret för frågan bollas mellan olika myndigheter. Samtidigt är det är fullt möjligt att förbränna döda djur i en gårdspanna eller att kremera djur. Alla tre varianter antas ha liknande utsläpp.

Lösning: ändra lagstiftning/skapa undantagsmöjligheter och ta fram handläggningsrutiner för berörda myndigheter gällande ansökningar för förbränning av slaktavfall i liten skala

Hur jobbar Eldrimner med frågan?

• En utredning kring hindren och vilken lagstiftning hindren bottnar i, har påbörjats genom slakterikonsult, fortsättning i mån av resurser.
• En föreläsning om kvittblivning av slaktavfall ordnades på Eldrimners branschdagar för småskalig slakt i februari 2024.
• I april 2024 lyftes problematiken och forskningsbehovet till Dalarna Science Park som intensivt jobbar med så kallade restströmmar
• Förslag till forskningsinstitutet RISE: studie på utsläppen vid förbränning för att kunna se
  - om det finns skillnader mellan förbränning av slaktavfall jämfört med när döda hela djur förbränns (vilka idag får göras i gårdspannor och krematorier)
  - om utsläppsvärdena understiger/överstiger gränsvärdena gällande för förbränning generellt, oavsett det förbrända materialets ursprung.
• I förlängningen eventuellt påverkansarbete för lagstiftningsändringar, vid behov på EU-nivå.

Uppdaterad 2025-03-26