I Røros i Norge har invånarna utbildats för att kunna erbjuda ett bättre värdskap och marknadsföra den lokala maten och mathantverket. Satsningen märks tydligt i den lilla gruvstaden på den sluttande fjällplatån och det är många som tycker att staden förtjänar smeknamnet Norges lokala mathuvudstad.

Text Annelie Lanner
Foto Johnny Mazzilli, Destination Röros

Røros ligger cirka 15 mil söder om Trondheim, 8 mil väster om Funäsdalen och 40 mil norr om Oslo. I kommunen bor det un­gefär 5 000 invånare och upp­skattningsvis har staden 1 miljon besökare varje år. Några av de stora evenemangen är marknaderna; julmarknaden i december och Rørosmartnan i februari. Røros grundades år 1644 när kopparmalm hittades i området. Staden blev med tiden en av Norges viktigaste gruvstäder och trähus­bebyggelsen är bland de äldsta i Europa. Gatornas mönster och många byggnader i centrum är bevarade. Detta bidrog till att UNESCO lade till Røros på sin lista över världsarv år 1980.

Røros är också känd som en av Norges ledande regioner vad gäller närproducerad mat. I regionen finns ett 30-tal matpro­ducenter, som tillsammans driver bolaget Rørosmat. De förmedlar sina produkter både till dagligvaruhandel och offentliga kök. Utbudet av mathantverk och lokala produkter i matbutikerna är relativt stort, men trots det har en delikatessbutik öppnat i staden. Den ligger i samma hus som Røros turistkontor och heter Lokal. Här finns ett stort utbud av mathantverk. Det finns en köttdisk, en ostdisk, kylda mejeriprodukter, mjöl odlat och malt i regionen samt drycker från det lokala bryggeriet. Den som inte vill köpa mat med sig hem kan både äta eller fika på Lokal.  Butiken fungerar som ett utställningsfönster för mathantverket som produceras i regionen, och här finns ofta möjlighet för konsumen­terna att möta producenterna.  För att ge besökarna i Røros ytterligare en unik mat­upplevelse har Destination Røros, ett bolag som bildats av kommunerna i regionen, ut­vecklat en egen utbildning. Alla anställda inom turism, handel och kommunal verk­samhet får utbildning i lokal kultur och historia för att kunna ta hand om besökar­na. Samtidigt har utbildningen inneburit att lokalsamhällets identitet har stärkts och medvetenheten om områdets historia och kulturella arv har ökat. Hilde Bergebakken har jobbat med att utveckla arbetet med besöksnäringen, mathantverket och den lokalproducerade maten i Røros. Hon ar­betar också som redaktör för lokalmat.no som är en tidning om lokal mat och är även engagerad i Slow Food Røros. 
– Naturligtvis är ett gott värdskap och god service viktigt, men det är inte allt. Du kommer ihåg de människor du möter på en plats och i Røros har vi gjort fler männ­iskor till goda berättare och goda värdar.
Hittills har över 500 Røros-värdar utbil­dats. I utbildningen ingår också att delta­garna ska vara med på olika guidade turer i området. Syftet är att även lokalbefolk­ningen ska ha deltagit i de aktiviteter som regionen har att erbjuda. Skolelever har också haft möjlighet att gå värdskapsut­bildningen. Det har gjort att de lättare fått sommarjobb. 
– Arbetet med att göra den lokala maten och mathantverket mer tillgängligt för besökarna har också inneburit ett ökat utbud av restauranger och produkter för lokalbefolkningen, konstaterar Hilde Ber­gebakken.

Sedan sommaren 2011 ordnas även matsafari-turer, där deltagarna får lära sig om Røros mattraditioner och prova lokala specialiteter. Det erbjuds flera olika turer med olika längd och innehåll. Gemensamt för turerna är att de tar dig genom histori­en med den lokala maten. I början gick det lite trögt att locka deltagare men efterfrå­gan har ökat allt eftersom. Sammanlagt har ungefär 40 guider utbildats för att jobba med turerna.
– På en matsafari kan man göra allt från att hoppa i hö, äta mathantverksmäs­sigt tillverkad glass, medan man tittar på korna som mjölken kommer ifrån eller titta in i ett renslakteri. Det går också att få gå i gruvarbetarens fotspår och få uppleva hans vardag. 
– Det är viktigt att använda historien när vi bygger framtiden, säger Hilde Bergebakken.

Safari och utbildning lyfter fram den lokala matkulturen (PDF)