Fäbodnäringen av i morgon

Högaktuellt om fäbodarnas förutsättningar och framtid. Två unga, men samtidigt erfarna fäbodbrukare och en entusiastisk nybörjare ger sin syn på framtiden för landets fäboddrift. Träffa dem på Særimner i Östersund, 6 oktober kl.13.30–15.00.

Tin Gumuns från Dalarna och Erik Olsson, verksam i Jämtland, har valt att satsa på fäboddrift och förädling av mjölk. För dem är fäbodverksamheten en produktionsinriktning som engagerar och som ger dem ökade möjligheter att vara kvar som mjölkbönder. Erika Enckell i Härjedalen har precis gått ut Yh-utbildningen i mathantverk och skaffat sig sina första kor. Hur ser hon på framtiden?

Det finns idag uppskattningsvis mellan 250 och 300 fäbodar i drift i Sverige. Fäboddriften är främst en form av betesdrift för allt från några enstaka får eller getter till över hundratalet nötkreatur.

Mjölkproduktion och tillverkning av produkter på fäboden blir alltmer sällsynt men på Karl-Tövåsens fäbod utanför Vikarbyn i Dalarna mjölkar Tin Gumuns två gånger per dag, morgon och eftermiddag. Mjölken utgör grunden för fäbodens verksamhet och produkter. Omkring 8–10 mjölkkor ger cirka 130 liter mjölk per dag. Av mjölken tillverkas ost, smör och messmör, som sedan säljs till besökare.

Sommaren 2015 har varit turbulent för Tin Gumuns. Förvaltningsrätten i Falun slagit fast att det måste finnas en kassaapparat på Karl -Tövåsens fäbod. Detta trots att fäboden varken har tillgång till el eller mobiltäckning. Ett beslut som av många upplevs som att myndigheterna håller på att slå undan benen för företagare på landsbygden. Kravet om kassaregister tas nu vidare till Kammarrätten och fallet följs av de som är intresserade av åt vilket håll domstolarnas praxis ska gå.

På fäbodarna förvaltas idag ett tusenårigt kulturarv. Vad är det värt? Hur ser framtiden ut och vem bestämmer hur fäbodarnas framtid ser ut?

Välkommen till ett seminarium med tre fäbodbrukare på Særimner, Eldimners  idé- och kunskapsmässa om mathantverk, 6 oktober kl.13.30–15.00.