Fäbodar som viktig resurs för framtiden

Mejeristerna Jennifer Ehnemark, Birgitta Sundin och Sofia Ågren har till det här numret av Tidningen Mathantverk besökt flera av landets levande fäbodar, som förädlar mjölk, utvecklar turism, brukar med självhushållning som grund eller enbart gör det för att passionen finns där.

Fäbodbruket var historiskt ett självgenererande jordbruk som levererade livsmedel med minimal åverkan på miljön. I Sverige finns skriftliga belägg på fäbodbruk från 1500-talet. Arkeologiska undersökningar har genomförts som visar att fäbodbruket eller liknande förekom redan under tidig medeltid. Människa och djur levde i nära samspel med naturen. Den mjölk som det rika sommarbetet på skog och utmark gav, förädlades med naturliga processer till smör, ost, messmör, långfil och andra fäbodprodukter. 

Maten som fäbodbruket genererade med särskild näringsmässig och smakmässig kvalitet sprungna ur det fria och varierande betet, konsumerades på plats eller togs ner till gården i byn. Det traditionella fäbodbruket hade de kvaliteter som vi idag efterlyser för en mer hållbar livsmedelsförsörjning. Det var resurssnålt, ekologiskt, kretsloppsbaserat, hantverksmässigt och transporterna var korta. Faktum är att dagens fäbodbruk fortfarande uppfyller detta, även om det inte är cirkulärt till 100 procent. Kanske skulle fäbodbruket med hantverksmässig förädling kunna vara detsamma som det framtida, hållbara jordbruket. I sådana fall är det hög tid att uppvärdera de fäbodbruk som finns idag och de människor som driver dem. Det är hög tid att inse att de kunskaper som fäbodbruket förvaltat är värdefulla även för framtiden, inte enbart ett uttryck för ett kulturarv som lätt placeras i det museala facket. Det är hög tid att skapa förutsättningar för ett framtida fäbodbruk som kan fortsätta vila på den starka ömsesidigheten mellan människa, djur och natur, hållbara arbetsmetoder, beprövad kunskap och erfarenhet samt smakrika produkter som kan få utvecklas och moderniseras. 

För 100 år sedan fanns det 10 000 fäbodar i de mellersta delarna av Sverige. Idag finns det runt 250 aktiva fäbodbruk enligt den kartläggning som Jordbruksverket gjorde 2017. Nu är det dags att stötta och utveckla fäbodbruket så att det kan bli hållbart även ekonomiskt och arbetsmässigt. Det är dags att åter ge fäbodprodukterna, både mjölkprodukter och kött, deras sanna värde. 

Eldrimner har fått stöd på drygt 440 000 kronor från Jordbruksverket för att arbeta med utveckling av traditionell fäbodproduktion. Syftet med projektet är att bidra med inspiration och kunskap inom förädling av mjölk till traditionella och nyskapande fäbodprodukter. Genom att fäbodens produkter produceras i större kvantiteter, med högre kvalitet och större spridning, ska det leda till ökad lönsamhet för fäbodbrukare och bidra till en gynnsam utveckling av både fäbodnäringen och svensk landsbygd. 

Läs artiklarna om fäbodar från Tidningen Mathantverk, nr 2 2019 (Pdf)

Internetmedia Kommunikationsbyrå AB