Det var i början av juli 2019 som SVT Nyheter var först med att rapportera om att Sveriges import av halloumi från Cypern ökat explosionsartat de senaste åren, samtidigt som Cypern är värre än alla andra europeiska länder när det gäller antibiotikaanvändning vid djuruppfödning samt att antibiotikaresistens bedöms vara ett av de största hoten mot den globala folkhälsan. Många medier följde efter och i både radio och tidningar fick man veta att importen av halloumi har ökat från 21 ton år 2010 till 4 000 ton år 2018.
All halloumi som säljs i Sverige importeras från Cypern, eftersom namnet är ett registrerat varumärke och osten bara får produceras just där. Rapporteringen visade också att antibiotikaanvändningen till djur skiljer sig stort i Europa. Länder i Norden ligger lägst och allra lägst ligger Norge med 2,9 mg antibiotika per korrigerad djurenhet, medan Cypern är värst. Där fick djuren 453 mg per korrigerad djurenhet, enligt europeiska läkemedelsmyndigheten. Följde man rapporteringen fick man också veta att halloumin i sig inte innehåller antibiotika, men att en alltför generös antibiotikaanvändning är ett stort problem, eftersom andelen antibiotikaresistenta bakterier ökar, vilket i sin tur leder till fler dödsfall.
Många hade lanserat den cypriotiska osten som ett alternativ för den som vill minska köttkonsumtionen och äta grönare, men halloumi kommer troligen att ingå i WWF:s stora konsumentmatguide som lanseras i höst och halloumin verkar inte att få grönt ljus ur deras klimatperspektiv. Den som följde rapporteringen nitiskt fick också med sig att Cyperns chefsveterinär var mycket kritisk till den. Till SVT sa han att larmen om antibiotikaanvändningen är ”en fars” och hävdade att det hela var ett knep från konkurrenter för att marknadsföra sina egna ostar som liknar halloumi. Fars eller inte, rapporteringen ledde till ett uppsving hos svenska hantverksmejerier. Detta rapporterades också livligt i media, bland annat via den sammanställning som nyhetsbyrån TT gjorde i slutet av sommaren. Rapporteringen har också inneburit att föreningen Sveriges Gårdsmejerister fått ett utmärkt tillfälle att marknadsföra sin svenska stekost, Eldost som de i början av året fick varumärkesskyddad. Varumärkesskyddet innebär att medlemmar i Sveriges Gårdsmejerister får, om de vill, kalla sin stekost för Eldost. Linda Elvingsson på Ängsholmens gårdsmejeri och som är en av drivkrafterna i Sveriges Gårdsmejeriester sa till TT att försäljningen gått upp så mycket att de knappt kan tillverka så att de möter efterfrågan. TT pratade också med Maria Tuvesson Lindgren på Soldattorpets mejeri:
– Hade man velat satsa på att bara göra detta så hade man kunnat försörja sig på det, sa hon.
Liknande rapportering kunde man ta del av i annan svensk media i hela landet. Hallands-Posten intervjuade Linda Pilcher på Hagarnas mejeri i Holm:
– Det har verkligen rasslat till. Ett tag var trycket så stort att jag var tvungen att tacka nej till beställningar, säger Linda Pilcher.
På sociala medier skrev Anna Sevim Kälvebrandt på Ostmakeriet att hon fick stänga sitt sommarcafé en dag för att hinna med att ysta Eldost och när Johanna Hildingsson på Forsa gårdsmejeri räknade samman sommarens ystning ser hon att en stor del av uppsvinget beror just på Eldosten.
I slutet av sommaren stod det också klart att dagligvaruhandeln slutit avtal om svenskproducerad stekost, som ett alternativ till den cypriotiska halloumin. Både Ica och Coop kommer att sälja stekost som tillverkas av de mindre mejerierna Dalspira i Färgelanda och Nablus i Malmö.
Eldrimner gläds mycket över hantverksmejeristernas försäljningsframgångar.
– Det här är också en bra produkt, eftersom mejeristerna kan tillverka osten utefter efterfrågan. Detta till skillnad från de flesta andra osttyper som behöver lagras från några veckor till år innan den säljs, säger Sofia Ågren som arbetar som branschansvarig för mejeri.
Den som vill lära sig ysta stekost kan göra det på Eldrimners nybörjarkurser till exempel på Räven & Osten och Hansjö Mejeri.
Nu stundar dessutom SM i Mathantverk där stekostklassen, som vanligt, är en av de allra mest populära klasserna i hela tävligen.
– Det är hög konkurrens i klassen också, för våra hantverksmejerister är väldigt duktiga på att göra den, säger Sofia Ågren.
