Eldrimners krångellista

Det är, som alla vet, en mängd byråkratiska krångel på vägen för en mathantverkare. Många regelverk är utarbetade för en storskalig produktion, inte för det lilla livsmedelsföretaget.

Vid Saerimner 2019 under diskussionen ”Livsmedelsstrategin och mathantverket” kom som vanligt upp allt möjligt krångel som stör utvecklingen av mathantverksföretaget. Då föddes idén till att Eldrimner skulle upprätta en årlig ”Krångellista”. Kristina Yngwe, ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet lovade att sprida listan bland riksdagsledamöterna och generaldirektör Kristina Nordin lovade att sprida den på Jordbruksverket. Så nu har jag samlat på krångel och det var inte så svårt, det finns ju massor av sådana.

Jag skrev om Krångellistan i ledaren i tidningen Mathantverk nr 4 vinter 2019/20. Vi har haft frågan uppe på vinterns alla branschråd och på mathantverksdagarna har jag uppmanat alla att komma in med ”sina” krångel.  Vi har prioriterat hårt och här presenterar vi nu 2020 års krångellista.  

Detta är naturligtvis bara första steget. Tanken är att vi nu ska sprida och diskutera dessa krångel på alla möjliga sätt. Vi tänker oss ett ”krångelseminarium” i riksdagshuset (om coronaviruset tillåter i höst). Vi vill också arrangera ”krångel-webbinarier” där vi lyfter ett eller två krångel i taget för att komma framåt och hitta lösningar för framtiden. 

Bodil Cornell
Verksamhetschef, Eldrimner
bodil@eldrimner.com

 

Krångellista 2020

1. Ägg från egna hönor får säljas, men inte användas i den egna kafé- och restaurangverksamheten.

Förslag på lösning: Ändra svensk lagstiftning (SLVFS 2005:20) och/eller uttolkning av bestämmelserna i EU-förordningen (EG) 589/2008 så att kravet på genomlysning av ägg kan ersättas med en okulär besiktning: kvaliteten kontrolleras genom att äggen knäcks en och en i en kopp innan användning.

2. Krav på dricksvattenkontroller skapar oproportionerligt höga kostnader för mathantverksproducenter med eget vatten. 

Förslag på lösning: Anpassa tillämpningen av lagstiftningen utifrån spridning av vattnet (hur många dricker vattnet och hur ofta) och riskanalys (HACCP). För mathantverksföretag med lägre omsättning (färre kunder) minska till ett vattenprov per år och ge möjlighet till undantag från utökat vattenprov.

3. Flera aktörer utför kontroll av samma verksamhet: kommun, Länsstyrelse, Livsmedelsverk, 
handelns IP-certifiering. Detta tar onödig tid och blir framförallt kostsamt. Kontrollen skiljer sig också mycket runt om i landet. 

Förslag på lösning: Samordna kontroller mellan olika myndigheter så långt det går. För problemet med dubbla livsmedelssäkerhetskontroller bör en begäran ställas till handeln. Handeln har agerat föredömligt i Corona-tid och de generösare reglerna som används idag skulle kunna behållas, till exempel att mathantverksföretag kan få sälja till 15 butiker utan att krävas på IP-certifiering. Istället kan intyg från företagens offentliga kontroller krävas. 

4. Ny timtaxa för Livsmedelsverkets tillsyn ger orimligt höga kostnader för företag med mindre volymer och lägre omsättning.

Förslag på lösning: Ett regeringsuppdrag ges till Livsmedelsverket för att se över tillsynskostnaderna. Mathantverkare och små företag betalar oproportionerlig mycket i tillsynsavgifter. Avgiftssystemet behöver inkludera en rimlighetsanalys som innebär att företag med mindre volymer får en justerad timtaxa (ev. maxtaxa) alternativt total tillsynskostnad.

5. Gårdsmejerier på landsbygden har svårigheter att skicka lagstadgade mjölkprov i obruten kylkedja på grund av geografiskt läge och långsam postgång. De alternativ labbet erbjuder, som inkluderar transportkostnader, innebär en orimligt hög kostnad och fungerar dessutom inte alltid vad gäller obruten kylkedja. 

Förslag på lösning: Öppna upp för undantag i krav på mjölkanalys av antal bakterier i mjölk för gårdsmejerier. Laboratorieanalyserna kan ersättas med dokumenterade egna mjölkanalyser på gården och/eller laboratorieanalyser av ostmassa. Hantverksmejerister är generellt kunniga och medvetna om livsmedelssäkerhet då de direkt får ta konsekvenserna om deras produkter inte är säkra, det vill säga producentansvar. På sikt önskas att lagkravet tas bort för gårdsmejerister med egna getter, får och kor som inte ingår i Kokontrollen (även bufflar, älgar, renar).

6. Ägare av enskild fiskerätt i kust- och skärgård får idag inte bedriva småskaligt yrkesfiske med tillhörande förädling utan innehav av fiskelicens.

Förslag på lösning: Skapa möjligheter för småskaliga yrkesfiskare genom att ändra licensgivningsbestämmelserna i svensk lagstiftning eller den svenska uttolkningen av EU:s kontrollförordning (EG) nr 1224/2009 så att ett näringsfiske med stöd av enskild fiskerätt alltid beviljas fiskelicens. 

7. Förbudet för gårdsförsäljning av alkohol gör det svårt för hantverksproducenter att sälja sina produkter.

Förslag på lösning: Tillåt försäljning av hantverksmässigt tillverkad alkohol vid produktionsplatsen i linje med det riksdagsbeslut som fattades i maj 2018 om att regeringen bör verka för en lagstiftning som gör det möjligt att bedriva gårdsförsäljning av alkohol i begränsad utsträckning, under förutsättning att Systembolagets monopol kan bevaras.

Internetmedia Kommunikationsbyrå AB