Livsmedelsverket har med anledning av ny lagstiftning både inom EU och nationellt tagit fram ett förslag till nya föreskrifter om avgifter för offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet. Detta innehåller även resultatet av det regeringsuppdrag som Livsmedelsverket fick tidigare om att ta fram ett nytt  avgiftssystem för slakterier och vilthanteringsanläggningar. Förslaget innehåller även nya avgifter för övriga livsmedelsanläggningar och för godkännande och registrering av anläggningar. 
Eldrimners branschansvariga för slakt och chark, Tobias Karlsson och Katrin Schiffer, har tillsammans med Elsa Lund Magnussen från Lindås Lamm, som sitter med i Eldrimners branschråd för slakt och chark skrivit Eldrimners remissvar. 
– Det var en hel del vi hade synpunkter på, för att föra fram de småskaliga slakteriernas intressen. De viktigaste områdena där vi försöker påverka är att komma ifrån en avgiftsmodell som grundas på timtaxa, säger Katrin Schiffer. 
Eldrimner anser att djurbaserad beräkning skulle bli mer rättvis gentemot samtliga slakterier, oavsett storlek. Det skulle även öppna för förbättrad dialog mellan myndighet och företagare. 
– Det är också viktigt att veterinärernas resekostnader inte belastar små företag så som Livsmedelsverket föreslår. Vill vi ha fler små slakterier i Sverige så får de inte bestraffas för att vara just små. Dessutom påpekade vi att den nya avgiftsmodellen inte ska äventyra slakt på härkomstgården inklusive kulgevärsmetoden, nu när vi verkar få denna fantastiska möjlighet via en ändring i EU-lagstiftningen, säger Katrin.
Generellt anser Eldrimner inte att det bakomliggande regeringsuppdraget uppfylls.  Mer än tre fjärdedelar av alla svenska slakterier och vilthanteringsanläggningar är små enligt Livsmedelsverkets nuvarande indelning, vilket innebär att de har mindre än 1000 tons produktionsvolym per år.
– Störst tillväxt i antal och störst intresse för att starta företag, ser vi vid produktionsvolymer mellan 10 och 20 ton per år, eller ännu mindre. Dessa företag nämns inte ens i förslaget! Det aktuella förslaget underlättar varken för små slakterier eller är lätt att förstå trots att detta fanns med i regeringsuppdraget som delmål med det nya avgiftssystemet. Däremot genomsyras det framförda synsättet av industrislakteriernas förhållanden. Varför inte utgå ifrån de minsta som utgångspunkt istället, undrar Katrin.
De nya föreskrifterna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.
– Vårt hopp står nu till en bra hantering av det nedsättningsanslag som finns med i förslaget. Hur medlen exakt ska fördelas för små slakterier och särskilt för de minsta framgår dock tyvärr inte, vilket gör att det är svårt att uttala sig om möjliga konsekvenser och helheten i nuläget, konstaterar Katrin Schiffer.