Olle har ordet

Hur gör vi för att göra hållbarhet till verklighet? Det frågar sig Eldrimners verksamhetschef Olle Karlsson i Tidningen Mathantverk nr 4, 2021.

Att lyssna på Spanarna i P1 på fredagseftermiddagen markerar slutet på arbetsveckan för mig. Det har följt mig sen 90-talet. På den tiden styrde sändningstiden tidpunkten för lyssningen, men trots att det idag finns möjlighet att lyssna när jag vill, försöker jag fortfarande få min veckodos av Spanarna redan på fredag eftermiddag. Fredagen den 19 november spanade Per Naroskin om hållbarhet. Hans spaning var att trots att hållbarhet idag nämns i samband med lanseringen av nästan varje produkt, process eller företeelse riskerar begreppet att urvattnas till en tom kliché. Med de utmaningar mänskligheten står inför idag får inte hållbarhetsfrågorna bli en kliché. Dagens situation kräver att dessa frågor får mer fokus och inte mindre och hållbarhet måste bli verkstad och inte en marknadsföringsstrategi. 

När man pratar om vilket klimatavtryck man själv sätter pratar vi om bilen, biffen och bostaden. Bilen och bostaden är ganska lätta att inse att de påverkar COշ-utsläppen, men att maten har så stor betydelse är en ögonöppnare för många. Att kött har större klimatpåverkan än vegetabilier är välkänt, men att importerad frukt har tre gånger så högt klimatavtryck än frukt från Norden är det inte lika många som känner till. Frukt och grönt som flugits hit är riktiga klimatbovar. Enligt SLU:s mat- och klimatlista kan frukt och grönt som kommit med flygfrakt ha nästan dubbelt så högt klimatavtryck som fläskkött. Det gör att matens ursprung har stor betydelse. 

När jag går in i min lokala butik möts jag av mängder av produkter som var och en upplyser mig om att just den produkten är ett bra miljöval och att jag som konsument gör ett hållbart val om jag väljer just den produkten. Naturligtvis är det bra att det finns märkningar som visar att produkterna är producerade på ett bra sätt, men samtidigt väcker det nya frågor hos mig. När jag passerar frukt- och grönsaksavdelningen funderar jag över hur bra miljöval det är att köpa bananer eller avokado, om än miljömärkta,  som rest långväga för att hamna i min butik. Att hitta svensk frukt, annat än några få veckor på hösten, är betydligt svårare. Samma sak är det i fiskdisken. Där ligger skivor av MSC-märkt tonfisk och svärdfisk och andra arter som fått resa långt för att landa i min disk, men att hitta vildfångad abborre från Jämtland är stört omöjligt, trots att det egentligen finns gott om abborre, om det bara fanns någon som kunde fiska den.

Hur ska vi göra för att lokal mat, producerad hållbart och med litet klimatavtryck ska bli tillgängligt för alla? Vill vi komma tillrätta med våra hållbarhetsutmaningar behöver vi fundera över var maten kommer ifrån. Varför ska vi skicka livsmedel kors och tvärs över jordklotet om bättre alternativ faktiskt kan produceras här hemma? Här kan vi också skapa produkter av råvaror som utvecklats och anpassats till lokala förhållanden i århundraden.  På så sätt kan vi också ha bättre koll på hur odlingen går till och vilka avtryck i landskapet den skapar. Lamm och nöt som betar i hagen bidrar till att landskapet hålls öppet, vilket gynnar den biologiska mångfalden, men bidrar samtidigt till att det finns djur att slakta på det småskaliga slakteriet och att det finns råvaror till det lokala mejeriet. En landsbygd med livskraftiga företag skapar också förutsättningar för att leva och bo på landet.

Internetmedia Kommunikationsbyrå AB