Flera småskaliga företag står i startgroparna att utnyttja de nya möjligheterna att slakta sina djur på den egna gården. Hittills har kommersiell slakt, förutom nödslakt, bara varit möjlig på ett slakteri eller på ett mobilt slakteri för tama hov- och klövdjur. Hösten 2022 börjar Livsmedelsverket emot ansökningar om att utföra slakten på den jordbruksanläggning som djuren kommer ifrån.
Möjligheten att slakta på gård har länge varit efterfrågad. Enligt EU-förordningen för hygienregler från 2021 kan bedövning och avblodning av djuren utföras på den jordbruksanläggning som djuren kommer ifrån. Ett slakteri som Livsmedelsverket har godkänt för slakt på gård ansvarar för själva slakten.
– Det här är faktiskt en revolution inom den småskaliga slaktvärlden, även om den är helt odramatisk. Äntligen får vissa lantbruksdjur i lugn och ro slaktas på gården, säger Katrin Schiffer, som arbetar som branschansvarig för småskalig slakt på Eldrimner och som tidigare forskat i den här typen av slakt på gård. (Katrin har disputerat om stressfri slakt.)
Reglerna för slakt på gård tillåter slakt av högst tre nötkreatur (utom bison), högst sex tamsvin eller högst tre hästdjur vid samma tillfälle. Livsmedelsverket kommer att tillämpa förordningen så att alla ovanstående djur får slaktas på gården när transporten till slakterier skulle kunna innebära risker för den som hanterar djuren och det finns risk att djuren skadas under transport.
– Jag uppskattar att Livsmedelverket inte valde att begränsa den nya möjligheten till enbart extensiv uppfödda djur så som det gjordes i andra EU-länder, säger Katrin.
Eldrimner har i många år jobbat med frågan om slakt på gård. Den ökade djurvälfärden vid slakt anses som den största vinsten.
– Det är bra om djuren inte längre behöver transporteras till slakteriet, vilket annars kan orsaka stor stress, men för att få till stressfri slakt krävs mera än enbart uteblivna transporter. Även bedövningsmetoderna behöver matcha djuren och gårdens situation. Det är EU-förordning 1099/2009 om djurvälfärd vid slakt och i Sverige den så kallade L22:an som gäller idag. Blir tillämpningen sedan som helhet så som vi skulle önska kan det förhoppningsvis även finnas en möjlighet för stressfri slakt för svårhanterbara, skygga nötkreatur från extensiv uppfödning framöver. I nuläget är det de som lider mest vid transport, separering och fixering och utgör dessutom arbetsmiljörisker för slakteripersonalen. Dessa djur behöver kunna bedövas på avstånd av en kvalificerad skytt, med kulgevärsskott i pannan, när de står lugna i sin trygga omgivning, säger Katrin.
Både den etiska slaktkvalitén och köttkvalitén förbättras avsevärt vid stressfri slakt på gård.
– Vid vanlig transport och hantering på slakterier kan grisar drabbas så pass av stressen att köttet får kvalitetsfelet PSE (pale, soft, exudative), där köttet blir blekt, mjukt och vattnigt. Nötkreatur kan bli så pass utmattade och stressade att köttet får kvalitetsfelet DFD (dark, firm, dry-meat). Sådant kött har kort hållbarhet och går, på grund av för högt pH-värde, inte förädla till lufttorkade charkuterier, konstaterar Katrin Schiffer.
Det finns även andra aspekter kring slakt på gård som fått en ny betydelse först under pandemin och nu speciellt även med tanke på strävan efter ökad krisberedskap och mer resilienta system.
– Fungerande slakt på landsbygden, som samtidigt uppfyller samtliga höga krav på djurvälfärd och hygien stärker samhället på ett hållbart sätt, oavsett var vi befinner oss i Sverige. Sårbarheten som uppstår när försörjningen baseras på centrala industriella system enbart minskas, konstaterar Katrin Schiffer.
När slakt på gård blivit verklighet avser Eldrimner försöka gå vidare och sikta på att överkomma några till trösklar som EU-förordningen trots allt fortfarande innefattar, som exempelvis att utöka den nya möjligheten för får och getter som idag inte omfattas, och även få bort kravet på fysisk veterinärnärvaro under själva slakten.
– Det kravet finns inte generellt för annan småskalig slakt heller, och kanske kan digitala lösningar bli mera meningsfulla i sammanhanget framöver.
En annan fördel med slakt på gård som Livsmedelsverket lyfter är minskat svinn. Två nya rapporter från Jordbruksverket visar att delar av produktionen av nötkött, griskött och mjölk lämnar inte gårdarna för att bli mat, och mer av biprodukterna från slakterier skulle kunna bli livsmedel. Rapporterna är framtagna inom ramen för regeringsuppdraget för minskat matsvinn, som genomförs tillsammans med Livsmedelsverket och Naturvårdsverket.
– Att kunna slakta på gård har länge varit efterfrågat, och nu är det möjligt. Detta ökar möjligheterna till minskat svinn, säger Mona-Lisa Dahlbom Wiedel, senior veterinärinspektör på Livsmedelsverket.
Hon menar att detta är en ny möjlighet för djur som har en mindre skada eller en lokal sjukdom som gör att de inte ska transporteras till ett slakteri nu kan slaktas på jordbruksanläggningen.
– Det kan till exempel röra sig om djur som är halta på grund av en klövspaltsinflammation. Det kan också röra sig om djur i sen dräktighet eller i närtid efter förlossning där transport inte får ske. Sen har vi hästar där man önskar slakt ”hemma” i stället för transport och slakt på slakteri, förklarar Mona-Lisa.
Flera företag som Eldrimner är i kontakt med kommer att ansöka om att få börja slakta på gården.
– Grundförutsättningarna är goda. Nu återstår att se hur modellen tillämpas och fungerar i praktiken, säger Katrin Schiffer.
Läs Livsmedelsverkets regler här: Ökade möjligheter till slakt på gård (livsmedelsverket.se)
Läs om minskat svinn här: Förluster på gård och slakteri – så mycket kött och mjölk blir inte mat (livsmedelsverket.se)
