Den 15 november i år passerade jordens befolkning åtta miljarder enligt FN. När jag var barn var samma uppskattning knappt hälften. Bakom ökningen ligger en ökad tillgång till hälsovård och ett ökat näringsintag, vilket medfört att medellivslängden ökar. Även om jordens resurser är ojämnt fördelade är det allt fler som fått en ökad levnadsstandard. Men vår ökade levnadsstandard och ökande befolkning har ett pris: i stora delar av världen lever vi som jordens tillgångar vore obegränsade och våra avtryck på planeten blir därför allt tydligare.
Geologer menar att människans aktiviteter har fört oss in i en ny geologisk tidsålder, antropocen och biologer menar att vi befinner oss i det sjätte massutdöendet och att en miljon arter är hotade av utrotning. För första gången i planetens historia är det en art, människan, som är orsak till massutdöende och inte vulkanutbrott eller meteoritnedslag.
Att arter försvinner hotar den biologiska mångfalden och den globala uppvärmningen medför att extremväder som stormar, skyfall och torka blir allt vanligare. Sammantaget gör det att planeten blir tystare, tråkigare och allt svårare att leva på. Att pollinatörer som bin och humlor försvinner eller att torka och översvämningar sänker produktiviteten och gör jordbruksmark obrukbar utgör ett direkt hot mot delar av jordens livsmedelssystem.
På klimattoppmötet i Egypten vittnade allt fler om att de inte tror att det kommer att gå att begränsa den globala uppvärmningen till Parisavtalets +1,5 grader, trots att även den nivån inte alls är oproblematisk. Även små avsteg från Parisavtalet innebär risk för att känsliga ekosystem som tropiska korallrev och arktiska miljöer inte överlever och att önationer som Maldiverna hotas till sin existens.
Sammantaget gör detta att vi befinner oss i en knipa. Att mätta en ökande befolkning samtidigt som vi ökar hållbarheten i livsmedelssystemet är en utmaning. Om vi lägger till att många drabbas av en rusande inflation som ger allt mindre kvar i plånboken och en ökad oro inför framtiden är det lätt att lockas av butikernas mindre hållbara lågprisalternativ. Men stanna upp ett ögonblick ta ett djupt andetag, fundera över ordet livsmedel. Medel för liv, något som gör oss levande. Krasst är det vi äter energi som håller kroppens funktioner igång, ända säger vi livsmedel och mat inte bränsle.
Hållbara livsmedel produceras av människors händer i samklang med naturen och bidrar till öppna landskap samt biologisk mångfald på åkrar, i hagar, i hav och i sjöar. Om fler väljer mathantverk får vi detta samt bidrar till att hålla landsbygd och småföretag levande. Därför är det särskilt viktigt att vi hjälps åt att få fler att backa sina mathanverkare, inte enbart för att få riktigt bra mat på bordet utan inte minst för planeten.
Mejla lisa@eldrimner.com om du också vill få Tidningen Mathantverk hem i brevlådan.
