Det genuina fäbodbruket lockar en yngre generation, men det krävs insatser för att ta tillvara dess möjligheter för lokal och traditionell livsmedelsproduktion. Det menar Birgitta Sundin på Eldrimner som varit projektledare för ett främjandeprojekt för ökad mejeriproduktion på Sveriges fäbodar.
Eldrimner har med medel från EU:s landsbygdsprogram bedrivit ett projekt med målet att utbilda i ystning och traditionella metoder, bidra till samt att öka produktionen av förädlade mjölkprodukter på fäbodar.
– Det finns en lång tradition av att använda fäbodarnas skogsbete och ta tillvara och förädla den mjölk som betet ger. Tyvärr har de fäbodar som förädlar mjölk idag blivit färre och färre. Därför fokuserade vi på att stötta och utveckla mjölkförädlingen, förklarar Birgitta Sundin.
Inom projektet genomfördes kurser, olika aktiviteter med fokus på nätverksbyggande och en studieresa till Schweiz och södra Tyskland. Insatserna har bidragit till att öka nätverkandet mellan fäbodbrukare och en yngre generation har engagerat sig.
– Det som var positivt med projektet var att det finns många intresserade personer som önskar starta och driva fäbodbruk på något vis. Det finns många som har visioner, men som ännu inte har kunskap eller tillgång till en fäbod i närheten av där de bor. I den yngre generationen finns en lockelse efter det genuina. Det är något med fäbodlivet som vi moderna människor saknar. Det kan lätt bli romantiserat, så från den bilden till att fäbodarna ska brukas – det kan vara ett långt steg.
Utifrån erfarenheterna i projektet kan Birgitta Sundin konstatera att det finns många utmaningar för det svenska fäbodbruket. De små lokala mejerierna har försvunnit och att de stora mejerierna hämtar inte längre från fäbodar och mindre gårdar. Detta i kombination med regelverk som inte är anpassade för småbruk gör att förutsättningarna blir allt svårare. För dem som enbart har sina djur i fäbodbruket är det också svårt att hitta gårdar där djuren kan vara på vintern.
Vid en kartläggning 2017 fanns runt 250 fäbodbrukare och ett femtiotal som hade mejeriproduktion.
– Vi behöver höja statusen för fäbodbruket och erkänna fäbodbruket som en viktig del i ett hållbart jordbruk och en hållbar matproduktion. Det krävs krafttag av samhället: av myndigheter, jordbrukare och konsumenter för att ta tillvara möjligheterna med fäbodarna. Tittar vi på helheten kan fäbodarna anses vara ett resurseffektivt sätt att hålla djur. Kor som kan föda sig på kargare marker kan vara en resurs i ett beredskapsperspektiv. Och med mindre jordbruk på många platser slipper vi att frakta mjölken fram och tillbaka. Dessutom arbetar fäbodarna med färsk, spenvarm mjölk vid tillverkning och mjölken behöver därmed inte först kylas för att sedan hettas upp. Det är resurseffektivt, säger Birgitta.
Läs mer här: Utveckling av traditionell fäbodproduktion – Smaka Sverige.
