Den 12 februari samlades experter, beslutsfattare och yrkesfiskare i riksdagen för att diskutera fiskets roll i Sveriges livsmedelsberedskap. Seminariet "Fisk fångad i Östersjön som beredskapsmat" arrangerades av Marint Centrum i Simrishamn och lyfte frågor kring hur svenskt fiske kan stärkas för att bidra till en robust och hållbar livsmedelsförsörjning.
Idén till seminariet föddes efter att riksdagsledamoten Tomas Kronståhl (S) besökte Simrishamn 2023. Under besöket fick han träffa fiskare, följa med ombord på en silltrålare och göra ett studiebesök på ett beredningsföretag som är marknadsledande inom sillfiléproduktion. Diskussionerna avslutades på Marint Centrum där vikten av en hållbar, lönsam och 100 % livsmedelsinriktad fiskenäring lyftes fram. Kronståhl konstaterade att mycket av det som presenterades var nytt för honom och att det saknades en bredare diskussion om den svenska fiskerinäringens roll i livsmedelsförsörjningen. Som en följd av detta bjöd han in till seminariet i riksdagen för att diskutera dessa frågor ur ett bredare Östersjöperspektiv.
Bilden som målades upp under seminariet var tydlig: Sverige har en lång kustlinje, men trots detta är vi i hög grad beroende av import. År 2023 blev endast 5,2 % av de svenska fångsterna i Östersjön livsmedel. En stor andel av de svenska fångsterna landas i hamnar utomlands och blir till mat till foderindustrin.
Från Eldrimner deltog Aksel Ydrén som lyfte det småskaliga yrkesfisket avgörande betydelse för en stärkt beredskap och robust livsmedelskedja.
– Småskaliga fiskare spelar en avgörande roll genom att sprida ut produktionen geografiskt, minska transportavstånd och skapa lokala värdekedjor där hela fångsten kan tas tillvara. Det handlar inte bara om att fiska, utan om att förädla och bevara råvaran på ett sätt som gör den tillgänglig året runt, precis som vi har gjort i århundraden genom konservering och förädling, säger Aksel.
En robust blå livsmedelskedja förutsätter många små, geografiskt spridda aktörer som kan leverera fisk till en lokal marknad och förädla den med konserveringstekniker som använts i tusentals år. Vesa Tschernij som arbetar som fiskeriexpert på Marint Centrum i Simrishamn ser behovet av en annorlunda förvaltning och en strategisk plan för robusta blåa värdekedjor.
– Vi behöver satsa på en förvaltning som långsiktigt ökar mängden fisk i havet. Ett enkelt sätt vore att helt enkelt dra ner fiskeuttagsnivån rejält och hålla det på låg nivå ett antal år. Vi behöver också ta fram en nationell plan om hur man etablerar robusta blåa livsmedelskedjor med utgångpunkt i de existerande regionala förutsättningarna.
Diskussionerna under seminariet fokuserade på vägar framåt och hur vi kan bli bättre på att använda fiskeresursen till livsmedel.
– Jag har arbetat med fiskefrågor på strategisk nivå i många år, men jag blev överraskad av den samstämmighet som fanns bland politikerna oberoende av partitillhörighet. Att fisk i första hand ska användas till livsmedel och att det måste finnas fisk i havet om vi ska kunna utnyttja den potential som finns. Trots ett något bistert nuläge upplever jag att den svenska regeringen varit ensamt om att driva lägre fiskvoter på EU-nivå, säger Vesa Tschernij.
