Märkning av livsmedel

Märkning av livsmedel regleras i huvudak av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, den så kallade Informationsförordningen. För vissa livsmedelstyper finns ytterligare lagstiftning att förhålla sig till med särskilda märkningsregler.  

Ett första steg är att ladda hem Livsmedelsverkets broschyrer Märkning av färdigförpackade livsmedel samt Information om livsmedel som inte är färdigförpackade för att få en orientering om vad som ska finnas med i märkningen, samt när det krävs märkning med en etikett på produkten jämfört med när det räcker med att kunna ge muntlig information.

MÄRKNING AV FÄRDIGFÖRPACKADE PRODUKTER

Nedan ges översiktlig information om vad som krävs i märkningen för färdigförpackade livsmedel. För mer detaljerad information och exempel hänvisas till Livsmedelsverkets Kontrollwiki om obligatorisk information för färdigförpackade livsmedel. 

Märkningen ska finnas på en etikett som är fäst vid produkten, vara på svenska och tydligt läsbar och lätt att förstå. Teckenstorlek ska vara minst 1,2 mm för lilla x i det typsnitt som används. På små förpackningar vars största yta är mindre än 80 kvadratcentimeter ska teckenstorlekan vara minst 0,9 mm.

Uppgifterna nedan ska finnas med i märkningen. Uppgift 1–3 ska anges inom samma synfält på etiketten. 

1. Beteckning (produktens namn): beteckningar kan vara föreskrivna i lagstiftningen, vedertagna eller bekskrivande för vad för livsmedel det är. 

2. Nettokvantitet: anges i grunden i nettovikt. Flytande livsmedel kan anges med nettovolym. Vanligen används enheterna gram eller milliliter. 

3. Verklig alkoholhalt: ska anges för drycker där alkoholhalten överstiger 1,2 volymprocent alkohol. Anges som "alkohol" eller "alk" med högst en decimal följt av "% vol".

4. Ingrediensförteckning. OBS! Rubriken ska innehålla ordet "ingrediens", skriv alltså inte "innehåll" eller liknande.

• Alla ingredienser ska anges och i fallande storleksordning efter ingrediensernas vikt vid framställningen. Tillsatt vatten behöver normalt inte anges om mängden understiger 5 %.
• Mängdangivelse ska anges i procent för ingredienser som ingår i beteckningen eller förknippas med produkttypen och är avgörande för konsumentens val. Till exempel mängden kött i en korv eller mängden tomater i tomatchutney. Ingredienser i beteckningen som används i små mängder i aromgivande syfte är undantagna mängdangivelsen. För sylt, marmelad, gelé samt fruktnektar finns särskilda regler för hur mängdangivelse ska göras, enligt Livmedelsverkets föreskrifter LIVSFS 2003:17 och LIVSFS 2003:18. 
• Kryddor som understiger 2 % av livsmedlets vikt, och inte räknas som allergener, kan anges som "krydda", "kryddor" eller "kryddblandning". Är de mer än 2 % ska de skrivas ut i ingrediensförteckningen.  
• Sammansatta ingredienser ska anges med sin beteckning och därefter en uppräkning av ingredienserna som ingår i dem. 
• Allergener som är uppräknade i Bilaga II i Informationsförordningen ska framhävas i märkningen, till exempel med kursiverad, understruken eller fetmarkerad stil. 
• Livsmedelstillsatser och livsmedelsenzymer ska anges med kategorinamn enligt del C i bilaga VII i Informationsförordningen,  samt deras E-nummer eller namn. 

5. Näringsdeklaration: ska anges i tabellform om utrymmet tillåter och innehålla i denna ordning:

• Energivärde (kJ och kcal)
• Fett
  - varav mättat fett
• Kolhydrater
  - varav sockerarter
• Protein
• Salt

Uppgifterna ska anges per 100 g eller 100 ml, beroende på vad som är lämpligast för produkten i fråga. 

Värdena kan tas fram genom:

• Analys av livsmedlet på ett ackrediterad livsmedelslaboratorium eller
• Genomsnittliga tabellvärden, exempelvis från Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas eller andra kostdataprogram eller
• Beräkning utifrån ingrediensernas näringsvärden, vars värden till exempel kan hämtas från Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas eller andra kostdataprogram. 

Källa för värdena behöver inte anges på förpackningen men man ska kunna visa var uppgifterna kommer ifrån vid eventuell inspektion. 

I vissa fall krävs inte näringsdeklaration på produkten, se bilaga V till Informationsförordningen. Där anges bland annat att du INTE behöver ha näringsdeklaration ifall du säljer produkterna:

• Direkt till konsument, till exempel i egen butik, på marknad eller i egen webbutik eller
• Till lokal detaljhandel som säljer direkt till konsument. Lokal definieras som eget och angränsande län.

6. Datum för minsta hållbarhet: anges med skrivningen "Bäst före" eller "Sista förbrukningsdag". Sista förbrukningsdag ska bara användas på för livsmedel som har kort hållbarhet och där det kan finnas hälsorisker med att äta livsmedlet efter utgångsdatum, så som köttfärs eller färsk fisk. I alla andra fall används Bäst före. Datumet ska anges i ordningen dag-månad-år, till exempel "Bäst före 28-01-2025" eller " Bäst före 28 jan 2025". Är hållbarheten längre än 3 månader räcker det med månad-år, samt om den är längre än 18 månader räcker det att skriva ut året. Att skriva ut hela datumet med dag-månad-år kan vara ett bra sätt att spåra det enskilda exemplaret av ett livsmedel till en viss batch (annars behövs partikod). Det frivilliga tillägget "ofta bra efter" kan användas i kombination med bäst före-märkningen för att uppmuntra konsumenten att lukta och smaka på livsmedel för att om bedöma om de är bra även efter utgånget datum. 

7. Speciella anvisningar för förvaring: anges om det är nödvändigt för att konsumenten ska kunna förvara livsmedlet på rätt sätt. Märkningen är obligatorisk för kyl- och frysvaror. För livsmedel med lång hållbarhet i oöppnad förpackning, men där hållbarheten förkortas vid öppnandet, ska märkningen ange förvaringsvillkor och uppgift om när livsmedlet senast bör förbrukas efter öppnandet. Till exempel "öppnad förpackning är hållbar i +8 °C i 6-8 dagar".

8. Kontaktuppgifter: anges med namn eller firmanamn på livsmedelsföretaget som ansvarar för livsmedelsinformationen, samt postadress eller telefonnummer. Det går även att istället ange en webbadress om man där kan hitta uppgifter om postadress eller telefonnummer. Telefonummret som anges måsta vara registrerat. Enbart e-post räcker inte som kontaktväg. 

9. Ursprungsmärkning: är obligatoriskt för vissa livsmedel, som exemepelvis kött av nöt, kalv, får, gris, get och fjärderfä, samt fisk, honung, olivolja. Ursprungsmärkning kan också krävas om konsumenten annars kan riskera att bli vilseledd om livsmedlets urprung utifrån annan märkning och presentation.    

10. Eventuell bruksanvisning: ska anges om det är nödvändigt för att konsumenten ska förstå hur livsmedlet ska användas, till exempel "omskakas", "serveras kyld", tillagningasanvisningar, spädningsinstruktion för saft, eller användningsområde för nydanande produkter.

11. Eventuella frivilliga uppgifter: till exempel "kan innehålla spår av", frillvilliga märkningar och certifieringar, fantasinamn. 

12. Eventuella närings- och hälsopåståenden: frivillig information om att ett livsmedel har ett visst hälsosamt innehåll eller vissa positiva effekter på hälsan. Regleras bland annat av förordning (EG) nr 1924/2006. 

Länkar och hänvisningar

Förordning (EU) 1169/2011, Informationsförordningen. 

Livsmedelsverkets Kontrollwiki, om livsmedelsinformation och märkning med exempel och tolkningar. 

Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas Sök näringsinnehåll. 

Märkning av färdigförpackade livsmedel, en handbok framtagen av Livsmedelsföretagen. 

Märk Väl, en handbok framtagen av Sveriges bagare & konditorer för märkning av bröd och konditorivaror. 

Food Labelling Information System, FLIS, EU:s verktyg för märkningsstöd. 

Har du fler frågor kring märkning av dina produkter är du välkommen att kontakta branschansvariga på Eldrimner: www.eldrimner.com/branscher/.